Han försvarade sitt skogsbruk i fält
När Harald Holmberg åtalades för en olaglig avverkning började han fila på sitt försvarstal. När åklagaren la ner åtalet ordnade Harald en exkursion för att lägga fram sin sak.
Han bjöd nyligen in till en exkursion för att berätta om sitt och expertvittnets försvar, både muntlig framställan och en tur i hans skog, som rättens ledamöter skulle ha bjudits på.
– De skulle själva få se att jag jobbar seriöst och långsiktigt som min far gjorde. Jag tar ner de mogna träden och låter resten stå och där det blir större luckor planterar jag. Kalhyggesbruket är helt felaktigt för mig som enskild skogsägare, det ger industrin billigt virke och mig stora kostnader, berättade Harald Holmberg inför ett tiotal intresserade skogsägare som följde med på exkursionen förra veckan.
Han tror inte alls på kalhyggesbruket och visade upp det hygge från 1983 som fick honom att ändra metoder. Trots markberedning, två omplanteringar och en dikning har plantorna inte tagit sig, björk och självföryngrat barr från omgivningen kommer så småningom att rädda området.
Turen fortsatte sedan till två områden där han plockhuggit. ”Så här ska det se ut när man huggit”, säger Harald och hoppar upp på en bred stubbe. Här plockhögg han själv med motorsåg för ett par år sedan och skogen är fortfarande tät. I den andra genomhuggna skogen tog en maskin allt över tolv centimeter 1994 och där är det väldigt glest fortfarande, men plantor kommer underifrån.
– Vi har koll på de granar och tallar som lämnades och väldigt många av dem växer fortfarande och en del väldigt bra. Trots att det här inte alls följer mina rekommendationer så är det ändå ett lönsammare alternativ än om han gjort ett kalhygge. En noggrant utförd befriande gallring av de mogna träden är alltid lönsammare än kalhyggesbruket, visar min forskning, kompletterar expertvittnet Mats Hagner.
Dagen avslutas på ”brottsplatsen”, alltså den skog/avverkning som han åtalades för. ”En jägmästares mardröm”, enligt expertvittnet, men ett ”hyggligt exempel på framtidens kontinuitetsskogsbruk”. De stora träden är borta och framtidens stammar står kvar för ytterligare en gallring av stora mogna träd om kanske 30 år.
– Det här är jättefint, jag är nöjd.
Skogskänslan är kvar och man kan samtidigt se en björn på 30-40 meters håll. Dessutom är det här lönsamt och långsiktigt för nästa generation. Kalhyggen utarmar landsbygden, säger Harald Holmberg. Han ska fortsätta kämpa för att få en ny skogsvårdslag som öppnar för kalhyggesfrittbkontinuitetsskogsbruk.
undefined
undefined