Samma år som Sverige kom med i EU blev Henrik Karlsson i Bankekind utanför Linköping lantbrukare. Den första tiden fortsatte han med föräldrarnas mjölkproduktion.
Men ganska snabbt såldes mjölkkor och mjölkkvot.
– Det var en bra affär då och det har jag inte ångrat. Jag var klar över att jag inte skulle ha mjölkkor. När sedan handjursbidraget kom kändes det ännu mer som att jag hade valt rätt.
Regelförändringar, stöd och ersättningar som gått upp och ner har kantat de 20 åren. En del förändringar har varit stora, andra mindre.
En riktigt stor förändring var 2005 när gårdsstödsreformen genomfördes, vilket bland annat innebar att stöden frikopplades. Efter den reformen fick Henriks stödrätter ett högt värde, redan grundvärdet var högt eftersom jordbruksmarken ligger på bästa åkermarken i det som tidigare kallats region 1.
När sedan stora delar av handjursbidraget lades på blev de ännu mer värda. Den 1 januari 2012 försvann det sista av handjursbidraget och Henriks stödrätter fick då det värde som de haft fram tills nu – 371 euro per stödrätt.
Nu får han ställa in sig på att de, när utjämningen är fullt genomförd, är värda 198 euro. Men han tar det med lugn. Han hoppas på några kronor mer per kilo kött. Då är det halverade gårdsstödet kompenserat.
– Jag hävdar att när handjursbidraget försvann gick köttpriset upp på en natt.
Sedan tre år tillbaks är han utan slaktkontrakt. Det går bra, slakterierna vill ha hans djur, cirka 180 tjurar om året, och betalar mer för att kunna möta den ökande efterfrågan från handeln.
– Jag ringer runt till slakterierna och frågar vad de betalar. Nu hoppas jag att den ökade efterfrågan på svenskt nötkött ska få upp priserna ytterligare. Om det inte blir så får jag inse att jag har haft det bra i några år med de höga tilläggsbeloppen och får bita i det sura äpplet.
Andra faktorer viktiga
Stöden från EU är naturligtvis viktiga. Henrik har även miljöersättningar för betesmarker och vallersättning. Men andra faktorer är också viktiga för lönsamheten: dieselpriset, priset på mjölkraskalvarna.
Med 204 hektar åker under plog i region 1 påverkas Henrik naturligtvis av det nya förgröningsstödet.
– Det var inga klara besked i höstas så jag gjorde som jag brukar. När vi gjorde Sam-ansökan visade det sig att jag klarade förgröningsstödet med god marginal. Men det är mycket som är oklart inför nästa år; hur gör jag med trädan och de obrukade fältkanterna då och hur ska detta skötas, funderar Henrik.
Henrik tror att han kommer att fixa det sänkta gårdsstödet. Då är han faktiskt mer oroad för hur han ska få tag på så många mjölkrastjurar som han behöver för att hålla i gång produktionen och till och med utöka den.
– Mjölkkrisen märks. Jag fick hoppa över en omgång med tjurkalvar i maj.