Det är en ohållbar syn på de svenska livsmedlen som de offentliga upphandlarna alltför ofta har haft, menar tidigare SSU-ordföranden och numera ministern Ardalan Shekarabi (S).
– I praktiken har vi diskriminerat våra egna bönder genom att ha långtgående krav i djurhållningen, men sedan inte ställa dessa krav när det offentliga agerar som konsument. Jag menar att det är en direkt olämplig dubbelmoral.
Ardalan Shekarabi rivstartar det nya året med att presentera sin och regeringens strategi för den offentliga upphandlingen. På livsmedelsområdet representerar den ett värde på dryga 10 miljarder kronor årligen.
Någon gång i vår lägger han fram ett förslag om hur EU-direktivet om offentlig upphandling ska införas i Sverige. Miljö- och djurskyddshänsyn väger där tyngre än i tidigare lagstiftning.
– Vi kommer att tydliggöra rätten att använda djurskyddskrav som ett kriterium i samband med livsmedelsupphandlingen, säger Shekarabi om den kommande propositionen.
Redan idag finns åtskilliga kommuner och landsting som ställer krav på miljöhänsyn och djurskydd då de väljer leverantörer. Men den nya lagen kommer att undanröja vissa frågetecken kring hur dessa krav kan förenas med EU:s konkurrensregler.
Att Ardalan Shekarabi skulle få ansvaret för den nya upphandlingslagen kunde han inte ana då han för några år sedan ombads att ge råd till Sigtuna kommun som hade hamnat i en juridisk strid med matjätten Servera om upphandlingen. Kommunen hade ställt djurskyddskrav om bland annat antibiotikaanvändning och transporttider till slakt, vilket Servera menade bröt mot EU-rätten.
Ardalan Shekarabi forskade då i upphandlingsrätt vid Uppsala universitet och kunde ge expertråd. Så småningom segrade Sigtuna i kammarrätten.
– Att jag har kunskapen om juridiken förpliktigar också att jobba med att förändra regelverket, kommenterar Shekarabi.
Sedan 2012, då Sigtuna segrade, har inga offentliga upphandlingar lett till överklaganden och den nya lagen kommer att säkerställa att så inte sker i framtiden.
– Tack vare den praxis som skapades av modiga kommunpolitiker i Sigtuna och de utvidgade möjligheterna i EU-rätten så skriver vi i förarbetena till lagstiftningen att djurskyddskrav får ställas. Så att det inte ska råda något som helst tvivel om detta.
Att uttryckligen kräva svenskproducerat blir dock inte möjligt med den nya lagen, det skulle vara diskriminerande.
– Det går att lösa genom att skriva "i nivå med svenska krav" eller liknande vid upphandlingen. Men det är egentligen bara en detalj i det hela, säger Ardalan Shekarabi.
Vad den nya upphandlingspolitiken går ut på är att beakta nivån i den svenska djurhållningen, uttrycker Shekarabi ambitionen.
– Det är helt oacceptabelt att man har haft en hållning som systematiskt har missgynnat den produktion som skett i Sverige.
Viktigt är att upphandlingen utformas så att de små och medelstora jordbruks- och livsmedelsföretagen ges bättre möjlighet att vara med och tävla.
Den nya upphandlingsmyndighet som finns på plats sedan den 1 september har en viktig roll i att ge råd och stöd åt både leverantörer och upphandlare.
– Det har funnits en rädsla för att göra fel och därför måste vi stärka stödinsatserna. Det kan handla om att utveckla metoder för at dela upp upphandlingarna i mindre delar där det är lämpligt och möjligt.
undefined
– Det kommer att vara ett måldokument, men sedan får vi se på vilken detaljnivå det blir och hur mycket vi går in på konkreta procentsatser.