Han är tolfte generationen som brukar skogen

Jan-Olof Torstensson är tolfte generationen på Östragården i Runtorp. När han pensionerar sig har skogen gått i arv i 400 år.

Marie och Jan-Olof Torstensson är skogsägare med skog som gått Jan-Olofs släkt i tolv generationer. Nu har äldste sonen, som trettonde generation, köpt en del. De sköter avverkning själva men köper in skogsvård.
Marie och Jan-Olof Torstensson är skogsägare med skog som gått Jan-Olofs släkt i tolv generationer. Nu har äldste sonen, som trettonde generation, köpt en del. De sköter avverkning själva men köper in skogsvård. FOTO: KRISTINA WIRÉN

Under Kalmarkriget, i början av 1600-talet, brändes byn Runtorp ner av danskarna. Strax därefter grundades Östragården. Sedan 30 år är det Jan-Olof Torstensson som äger gården. Genom släktforskning har han spårat skogsbruk som gått i arv från 1624.

– Det är spännande att se förändringen. Före 1800-talet hade inte skogen något värde utan marken användes för att odla. Det var mat för dagen som gällde, berättar Jan-Olof Torstensson.

Har brukats på olika sätt

Han har dragit slutsatsen att skogen brukats på olika sätt under åren. På 1600-talet användes skogen till bränsle för att hålla värmen och till byggnation. På 1700-talet levererades virke till Kalmar varv. Först i slutet av 1800-talet blev det avsättning. I dag är det sågtimmer och massaved av barrträd.

Skifteskartor finns hos Lantmäteriet, men även i byar kan det finnas ett exemplar. Här en laga skiftes-karta för byn Runtorp, och Jan-Olof Torstenssons mark.
Skifteskartor finns hos Lantmäteriet, men även i byar kan det finnas ett exemplar. Här en laga skiftes-karta för byn Runtorp, och Jan-Olof Torstenssons mark. FOTO: KRISTINA WIRÉN

I skogarna finns lämningar efter gamla tiders skogsbruk; backstugor och torp, lämningar av eldstäder och tjärdalar.

– Tjära var en stor exportprodukt till varvsindustrin.

Värdefulla lämningar

Som skogsbrukare gäller det att ta hänsyn till värdefulla lämningar. Jan-Olof Torstensson markerar med käppar eller lämnar kulturstubbar runt lämningarna, för att undvika skador vid avverkning.

FAKTA: Jan-Olof Torstensson

Ålder: 58 år.

Bor: Östragården i Runtorps by, söder om Kalmar.

Familj: Frun Marie, sönerna André, Manfred och Hannes.

Gör: Skogsägare, ordförande i Länsförsäkringar i Kalmar län, diverse mindre lokala fritidsuppdrag.

Intressen: Skogshistoria och släktforskning.

Hustrun Marie Torstensson äger en del av skogen och äldste sonen André Torstensson har köpt en mindre bit mark.

Jan-Olof Torstensson drev gården ihop med sin far men tog över helt 1996. Det var tidigare än han tänkt sig.

Jan-Olof och Marie Torstensson med en handritad laga skiftes-karta från 1800-talets mitt. Jan-Olof har forskat i historien genom att läsa gamla kyrkböcker, tingsböcker, dokument för virkesförsäljning, och granskat äldre kartor hos Lantmäteriet.
Jan-Olof och Marie Torstensson med en handritad laga skiftes-karta från 1800-talets mitt. Jan-Olof har forskat i historien genom att läsa gamla kyrkböcker, tingsböcker, dokument för virkesförsäljning, och granskat äldre kartor hos Lantmäteriet. FOTO: KRISTINA WIRÉN

– Jag är utbildad maskiningenjör och jobbade som produktionstekniker. Jag hade nog planerat att göra det tills 40-årsåldern, tills min far skulle gå i pension, men han fick andra uppdrag som gjorde det möjligt för mig att börja jobba hemma.

Utöver skogsbruket satsade han på spannmålsproduktion och hade djur.

– Hade jag varit 40 hade jag hade inte dragit igång med djur och spannmål och jobbat i skogen utan då hade det varit ett boende med att äga skog och göra en del själv.

Mäktiga tallar, som nu sparats för naturvård, men som förr blev båtmaster.
Mäktiga tallar, som nu sparats för naturvård, men som förr blev båtmaster. FOTO: KRISTINA WIRÉN

Bra att lära sig tidigt

Det kan vara bra för den yngre generationen att ta över medan det fortfarande finns en drivkraft, menar Jan-Olof Torstensson.

– Jag tror det är viktigt, om man har en önskan om och barnen vill ta över någon gång, att de får möjlighet att komma in i det så fort som möjligt. Men det ska vara möjligt och funka för alla. Den äldre generationen måste också ha en försörjning.

Rester av en eldstad, där det sannolikt har varit en kolarkoja eller skjul runtomkring, en temporär bostad för kolare under kolningsarbetet.
Rester av en eldstad, där det sannolikt har varit en kolarkoja eller skjul runtomkring, en temporär bostad för kolare under kolningsarbetet. FOTO: KRISTINA WIRÉN

När Jan-Olof Torstensson pensionerar sig har gården gått i arv i 400 år.

– Det är jättespännande. Det gäller väl bara att hålla fingrarna bort när man lämnat det ifrån sig, säger han.

Fakta: Skogsfastigheten

430 hektar skog i byn Runtorp och 100 hektar utsocknes, samt 15 hektar åkermark som arrenderas ut.

Har varit i släktens ägo sedan 1624. Ägs nu av Jan-Olof Torstensson, hustrun samt en av sönerna.

1600-talet: Skogen användes till bränsle och byggen.

1700-talet: Virkesleveranser till Kalmar varv.

Nutid: Sågtimmer och barrrmassaved.