Mer än halva Jokkmokk, som är Sveriges näst största kommun, är skyddad i olika reservatsformer. Snart får kommunens största skogsägare, Jokkmokks Allmänning, svårt att flytta avverkningar till andra mogna skogar.
– Vi ser hur arealen avverkningsbar skog minskar drastiskt efter ett par decennier med krav om nya reservat. Just nu pågår förhandlingar om ytterligare 14 000 hektar som ska skyddas och blir det så måste vi göra om skogsbruksplanen och då krymper avverkningsarealerna ytterligare.
Vad gör ni åt det?
– Vi för en dialog med Naturvårdsverket och länsstyrelsen om möjligheten till ett försiktigare skogsbruk med stora naturhänsyn, typ de som Sveaskog tar i sina Ekoparker. Ett köp av skogsmark från Sveaskog diskuteras också, men de har mest ung- och gallringsskog så det löser inte avverkningsvolymen på kort sikt.
– En annan sak vi gör är att göra situationen tydlig för våra 900 delägare och för beslutsfattarna. Vid årets stämma la vi fram en vanlig budget som ger ett överskott på 5-6 miljoner kronor, men även en alternativ budget där vi fullt ut anpassade intäkterna efter den krympande volymen mogen skog. I den alternativa budgeten är överskottet helt bortsopat.
Vad innebär det för delägarna?
– Det innebär bland annat att den dryga miljon som vi delar ut i form av ersättningar i samband med aktiva skogsskötselåtgärder skulle försvinna. För många markägare innebär det ett hårt slag som kan göra att de slutar investera i skogen, det hotar det långsiktiga brukandet i kommunen.
Klarar inte skogsbruket lönsamhet utan ersättningarna?
– Våra skogar har låg tillväxt och ligger långt från industrin och det ger transportavdrag så allmänningens ersättningar gör stor skillnad för lönsamheten i skogsbruket.
Kan du ge exempel på vilka ersättningar det handlar om?
– En delägare kan begära ersättning för många olika åtgärder, för markberedning kan vi ge 1600 kronor per hektar, lika mycket för röjning. Skogsägaren kan få 1,60 kronor per planta, 70 kronor per meter för nybyggnation av skogsbilväg och 75 procent av kostnaden för en skogsbruksplan, för att nämna några.
– Men skogsersättningarna är bara en del. Delägare med jordbruk har också möjligheter till en lång rad ersättningar. Dessutom är vi viktiga för samhället och delar ut bidrag till ungdomsidrott, pensionärsföreningar och byagårdar, liksom fiskutsättning och viltvård. Vi kan även gå in och stötta intressanta företagsprojekt genom vårt dotterbolag.
Hur uppfattade delägarna på stämman den alternativa budgeten?
– Det blev en bra diskussion kring frågorna och tydligare för alla vilka kostnader vi får ta när inte staten tar sitt ansvar. Får vi inte en lösning på situationen så måste vi ta fram en ny skogsbruksplan som kommer att visa på betydligt lägre avverkningsnivåer som pressar ner intäkterna i den riktning som alternativa budgeten visar. Beslutet blev att vi kör vidare med den ordinarie budgeten och fortsätter att driva vår sak gentemot politikerna.
Vad är budskapet till beslutsfattarna?
– Det är egentligen en fråga: När är det nog? Halva kommunarealen är skyddad och ändå vill man öka, och det i skogar som är naturmässigt likvärdiga med den areal som redan skyddats.
– Vi tar långtgående hänsyn i vårt brukande, både till biologisk mångfald och rennäringen, och det ska vi göra men vi vill ha kvar mark att bruka långsiktigt för bygdens skull.
Fakta: Jokkmokk Allmänning
Jokkmokks Allmänning är sedan 1886 en gemensamhetsägd mark med 900 delägare, arealen omfattar på 78 000 hektar, varav 61 000 hektar är produktiv. Allmänningen har ingen egen avverkningsorganisation utan säljer avverkningsrätter och rotposter till olika aktörer på marknaden.
Allmänningar och besparingsskogar i en del inlandskommuner, från Dalarna och norrut, skapades för att ge markägarna lagfäst rätt till intäkterna från gemensamhetsskogar. Tanken var att de skulle stå emot uppköp från stora sågverk och bolag och fördela vinsten lokalt. Enligt Allmänningslagen får deras totala areal inte bli mindre.
Under åren har dock bolag köpt upp privata fastigheter och blivit stora delägare i allmänningarna. I Jokkmokk är skogsjätten SCA största ägare med nära 50 procent av andelsmarken men man har reducerat röstetal till en tjugondel. Många små andelsägare kan alltså rösta ner SCA om man går samman vid en stämma. Sveaskog och Statens Fastighetsverk är mindre delägare i Jokkmokk, resterande andelar finns hos enskilda skogsägare.
SCA har en plats i styrelsen på fem personer. Bolaget får i år 200 000 kronor i utdelning, vilket är 25 procent av den summa som avsatts för skogsersättningar under ett år, resterande 600 000 kronor går till övriga delägare som söker ersättning.
