Halm blir räddaren i nöden för nötuppfödare

– Borgeby fältdagar var som en startsignal. Frågan infann sig hur man skulle klara foderbristen och ett sätt är att göra det bästa av halmen, säger Torbjörn Paulsson, en av landets få entreprenörer som åker runt och utför behandlingen.

Dubbel mängd halm

Den här dagen har han styrt kosan norrut till Per Johanssons gård en mil öster om Varberg. Här gäller i första hand en integrerad grisproduktion men det finns också en dikobesättning med nästan renrasig charolais för att klara betesarealerna.

– Vi beställer halmbehandling näst intill varje år och använder det som foder till korna innan kalvningen och möjligen som stödutfodring under betet. Eftersom förstaskörden var lite sämre än normalt och andraskörden bara gav 1,5 bal per hektar har vi i år fördubblat mängden halm och behandlar 42 ton, berättar Per Johansson.

Köpt mer halm

Normalt räcker den egna halmen till men den här gången har Per och hans pappa Rolf Johansson köpt till lite från en granne.

Rundbalarna står i två upplag täckta runtom med plast som är 0,15 millimeter tjock. Det som sticker ut är ändan på den slang som löper i mitten hela vägen bort till nästa gavel. På varje halvmeter i slangen finns hål för att sprida ammoniaken.

Tar två timmar

Torbjörn Paulsson och hans medhjälpare börjar med att under ett öronbedövande ljud tömma innanmätet på luft. Därefter vidtar påfyllning av 630 kilo ammoniak per upplag vilket motsvarar 3 procent av vikten. Efter ungefär två timmar är båda stackarna behandlade.

Kan ligga till nästa år

Så länge det är plusgrader räcker det med att halmen ligger i tre veckor innan den är användbar. I takt med att balarna plockas ut måste de ligga och luftas i några dagar. Om plasten är obruten kan stacken ligga kvar till nästa år med bibehållen kvalitet.

– Djuren äter mycket hellre ammoniakhalm än vanlig halm. Det märker man när man ligger in den till dem och de kommer fram direkt och börjar äta, berättar Per Johansson.

Kunder på Gotland

Torbjörn Paulsson och hans företag Agronor Halm AB har i år fem gånger så många beställningar som normalt. Den stora skillnaden är att det nu handlar om uppskattningsvis två tredjedelar mjölkproducenter som mixar in halmen i grovfodret. Vanligtvis brukar det mest vara dikoproducenter som beställer behandlingen.

– Jag räknar med att behandla uppemot 15 000 ton. Normalt kör jag också en del i Norge men i år har jag valt att avgränsa det till Sverige. Jag har kunder i Uppland som nordligast och kör bland annat fyra vändor till Gotland, säger Torbjörn Paulsson som utgår från Hörby i Skåne.

40 öre per kilo

Ungefär 25 procent av volymen utgörs av inplastade balar, resten i form av stackar eller korvar. Torbjörn berättar att han på en stor gård redan har behandlat 215 ton och att han ska tillbaka dit ytterligare en gång under hösten. Han tar cirka 40 öre per kilo, lite beroende på metod.

– Nu är ju halmen dyrare än vanligt men med ett pris på 40 öre på sträng och en pressningskostnad på 15 öre hamnar man på runt 1 krona för det färdiga fodret, säger Torbjörn Paulsson.

LÄS MER: Växa Sverige: ”Halmen får inte vara för torr”