– En konsekvens vi kan se är att det fackliga inflytandet på koncernnivå minskar, säger Christer Larsson, ekonom på Pappers, till tidningen Dagens Arbete.
Enligt tidningen jobbar 8 213 av Pappers 16 903 medlemmar (49 procent) i företag som har sina huvudkontor utanför Sverige. Om man räknar antalet bruk i Sverige som är utlandsägda så blir andelen också närmare 50 procent. Den stora utförsäljningen av svenska skogsindustriföretag till utlandet skedde i slutet av 1990-talet, framförallt fusionen mellan Stora och finska Enso 1998. Ägandet och makten i bolaget delades initialt mellan familjen Wallenberg och den finska staten men huvudkontoret placerades i Helsingfors. Även om Stora Enso sedan dess har sålt pappersbruket i Grycksbo och lagt ned bruken i Norrsundet och Gästrike Hammarby, är Stora Enso fortfarande den enskilt största arbetsgivaren för Pappers medlemmar.
En konsekvens av ökat utlandsägande, förutom minskat fackligt inflytande, kan bli att svenska intressen åsidosätts vid beslut om exempelvis nedläggningar och investeringar. Det har vi sett i andra branscher. Ett exempel är läkemedelsindustrin där AstraZeneca beslutat avveckla forskningen i Södertälje.