Syftet med de sex hägnen på vardera 100 kvadratmeter är att studera hur älg, kronhjort och rådjur påverkar tillväxten hos olika trädslag.
Tanken är också att Lantbruksuniversitetet (SLU) och Skogsstyrelsen ska följa och jämföra utvecklingen innanför och utanför hägnen på lång sikt.
– Vi ska också studera i vilken omfattning som asp, sälg och andra trädslag kan breda ut sig i de delar av brandområdet som blir reservat. Troligen blir det en stor skillnad på växtligheten innanför och utanför hägnen, säger Matts Rolander, regional viltspecialist, Skogsstyrelsen.
Genom att placera de flesta hägn nära lågtrafikerade vägar så ska såväl allmänhet som forskare, jägare och skogsägare kunna följa utvecklingen.
Efter branden sår markägarna främst tall som passar på brandområdets magra marker. Enligt Skogsstyrelsen visar tidigare erfarenheter att sådda tallplantor oftast klarar angrepp av rotmurklan, som kan döda plantor, bättre än planterade tallplantor. Tall anses även klara kommande klimatförändringar bättre än gran.
– Längre fram blir det också viktigt att röja den tallskog som växer upp, men lämna kvar rönn, asp, sälg och ek i så stor utsträckning som möjligt. En röjd skog drabbas inte lika lätt av skador orsakade av storm eller snö. Sedan har markägare och jägare ett gemensamt ansvar att skapa balans så att hjortdjurens betning inte påverkar framtida skogars tillväxt, kvalitet, trädslagsblandning och biologiska mångfald i allt för hög grad, säger Matts Rolander.
Hägnen sätts upp i samverkan med AB Karl Hedin, Västerås stift och privata skogsägare.