Guldläge för svensk eko-gris

Föreningen Jord På Trynet som producerar kravgrisar upplever en stark efterfrågan just nu.

Det är full fart i hagen intill vägen på Brene Gård. Kultingarna far fram som skottspolar i gräset medan suggorna tar sig ett välförtjänt bad i solen. Flera bilar saktar ned farten. Det är något med djur i det fria. Kanske extra mycket med grisar. Och det verkar konsumenten ha fått upp ögonen för.

Mats Schörling är ordförande i föreningen Jord På Trynet. Han och hans familj har producerat kravgrisar på Brene Gård utanför Vingåker sedan år 2000. I dag har han 160 suggor och en produktion om 3 000 slaktgrisar per år.

De 24 stycken gårdsmedlemmarna i föreningen blir 29 under 2015 vilket betyder att man kan öka produktionen med 50 procent till 30 000 grisar per år. Och det behövs. Suget efter ekologiskt verkar omättbart just nu och föreningen har kunnat teckna ett avtal med grossisten Svenskt Butikskött om ett fast pris på 34 kronor kilot under en femårsperiod.

– I dag har vi 34,70 kronor per kilo men ett fast pris ger en långsiktig säkerhet och är ett bra kort att ha i rockärmen om man till exempel måste förhandla med banken, säger Mats Schörling.

Att det är just Kravgrisar som efterfrågas tror Mats beror på att grisarna får gå ute i det fria och leva ut sina naturliga beteenden. Det gillar konsumenterna. Här skiljer man också ut sig från EU-ekologiskt - där grisarna bara kan gå ut på en betongplatta.

– Men sen har även årets antibiotikadebatt gjort sitt. Den har gjort intryck på konsumenten, konstaterar Mats Schörling.

En stor framgång är att Svenskt Butikskött i förhandlingarna med handeln lyckats övertyga den om att köpa hela grisen och inte bara detaljer som filén och kotletter.

– Svenskt Butikskött har gjort ett bra jobb. Det har varit ett problem att handeln inte inser att grisen är mer än filé. Det betyder att kedjorna nu måste tänka en vända till om vad de ska göra med det övriga köttet från grisen.

För att kunna Krav-märka produktionen måste 50 procent av fodret vara egenproducerat. Resten kan köpas in. Här är Mats Schörling dock orolig för den låga betalningen till de ekologiska spannmålsbönderna.

– Det är inte bra. De slutar. Vi måste ha tillgång till ekologiskt foder om vi ska kunna växa. Vi har en idé om att försöka koppla på ekologiska spannmålsodlare på avtalet för att få upp deras betalning.

Men på det stora hela ser han ljust på framtiden och tror att efterfrågan på Krav-grisar är långsiktig.

– Jag ser det som en stadig trend. Visst kommer det att bli en rekyl, men då är det bra att ha ett fast avtal.