"Gud fader bestämde var dikena skulle gå"

Enligt de senaste klimatprognoserna från SMHI kommer Mellansverige att få räkna med intensivare regn och mer nederbörd under vår och höst. Det gör det därför aktuellt att dimensionera för nya dräneringssystem. Några som går i dräneringstankar är Erik Westerdahl som driver Kusta gård utanför Västerås tillsammans med sin far Johan.

– Ett surhål som är en meter stort det här året kan bli två meter nästa år, säger Erik Westerdahl.

Land Lantbruk var med när de gjorde upp en plan över gårdens befintliga dräneringssystem tillsammans med rådgivaren Camilla Persson på Växtråd. Johan och Erik vill öka odlingssäkerheten och avkastningen på fält där grödan ofta utvintrar fläckvis och där det står vatten i svackorna under delar av året. Höga spannmålspriser och en blöt säsong gör att fler funderar på att underhålla sina dräneringsystem, berättar Camilla Persson.

– I somras kom det 25 till 30 millimeter på någon timme. Det kommer förmodligen bli mer sådant väder i framtiden.

På bordet ligger kartor från tvåhundra års växtodling och dräneringsplaner – att jämföras med dagens flygbild från den internetbaserade karttjänsten Eniro. Turligt nog fotades gården tidigt på våren så att det går att urskilja var dräneringslederna går. Det första steget blir att lokalisera gamla system och se om de går att förbättra. Gamla kartor kan finnas i länsstyrelsens arkiv, men mycket av kunskapen sitter i Johans huvud, han har drivit gården sedan 1975 tillsammans med sin syster Elisabeth.

– Gud fader bestämde ju var dikena skulle gå en gång. Här har det gått en väg och här grävdes en telefonkabel ner 1970, och vid den skiftesgränsen är det ett igenlagt dike. Varje vår säger vi att vi ska märka ut dem, säger Johan.

Camilla ritar in ledningarna på kartan, som generellt brukar ligga i 16 meters bredd. Hon tipsar om att märka ut dem med en plastkäpp för att förenkla underhållet.

– Ja, det finns mer än man tror i backen, säger Erik.

I en väldränerad jord finns luftporer som gör det möjligt för plantornas rötter att gå djupare. Grödor med djupa rötter är bättre rustade för både torrperioder och blöta säsonger, samtidigt som övervintringsförmågan för höstsådda grödor ökar. När vattnet dräneras snabbare ökar chanserna för ett tidigt vårbruk – och skörd.

En besvärlig och utdragen säsong som årets gör det extra viktigt för att snabbare kunna komma ut på fältet med tröskan efter ett regn och försöka tröska grödan med en högre kvalitet. Ett av kornfälten på Kusta står fortfarande i vatten, otröskat, och det visar sig att dräneringen är igentäppt. Att rensa det närliggande diket är en början.

Det saknas täckdikningsplan över fältet så nästa åtgärd är att leta upp befintlig täckdikning samt rensa eller ersätta ledningar som det är stopp i. Ny täckdikning ska läggas på den del av fältet som aldrig har täckdikats.

– En väldränerad jord kan göra skillnad mellan att kunna tröska eller inte under en blöt höst. Men det handlar inte bara om att få bort vatten på fälten utan också om att inte köra sönder strukturen för att kunna klara sig även under extremår. En dålig struktur ger en sämre gröda, så det är bra att fixa surhålet medan det är litet. Då blir ofta kostnaden lägre, säger Camilla.

En del av Kustas åkermark har inte dränerats sedan början av 1900-talet. På den tiden grävdes dikena för hand och rörlades med tegel. Ett vanligt problem är att det gjordes en detaljrik dräneringsplan då, men vad som gjorts senare saknas det anteckningar om. Genom att uppgradera systemen hoppas Erik på att få jämnare skörd. Genomgången av dräneringen har gett honom några nya insikter om hur växtodlingen kan förbättras.

Eter dräneringen planerar han att fylla i kalk i återfyllnadsmassorna för bättre genomsläpplighet.