Carl-Gunnar Ottosson är starkt kritisk till älgförvaltningen i Blekinge. Trots att älgbetesinventeringar, utförda av Skogsstyrelsen, visar på alarmerande siffror tas inte frågan på allvar.
– Älgförvaltningen ska enligt den nya modellen som trädde i kraft 2012 vara adaptiv, ekosystemsbaserad, i balans med fodertillgången och lokalt anpassad. Om man hade följt den modellen i Blekinge så hade vi inte haft de här stora skadorna på tallen, säger Carl-Gunnar Ottosson.
undefined
Carl-Gunnar Ottosson har valt att stå utanför älgskötselområdet vilket innebär att han under fem dagar har möjlighet att skjuta kalv. Med stora skador på sin skog har han upprepade gånger begärt skyddsjakt. Men varje gång har han fått nej från såväl länsstyrelse som Naturvårdsverket.
Han uppmanas i stället att gå med i älgskötselområdet som han valt att stå utanför.
undefined
Trots upprepade ansökningar om skyddsjakt, trots betesinventeringar som visar på stora skador görs inga förändringar i älgförvaltningen i Blekinge, menar Carl-Gunnar Ottosson.
– Om alla följer ståndorten så får man foder i alla skikt. Jag är dubbelcertifierad. Men frågan är hur länge jag kan bedriva ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt uthålligt skogsbruk, frågar sig Carl-Gunnar Ottosson.
undefined
undefined
Johan Harrysson, Skogsstyrelsen i Blekinge, berättar att han i somras träffat alla älgförvaltningsområden i Blekinge. Men där förstår man inte problematiken.
– Det genomgående svaret är: Vi har inga problem, vi har inga skador. Så säger både markägare och jägare. Det är ju tydligt att man har gett upp, man planterar ingen tall längre och ser då inte skadorna, säger Johan Harrysson.