Grödor kan återfå vilda gener

Metoder håller på att utvecklas för att återskapa vilda egenskaper hos moderna lantbruksgrödor.

Jordgubbar är ett exempel på växter vars egenskaper har förändrats i övergången från vilt till tamt.
Jordgubbar är ett exempel på växter vars egenskaper har förändrats i övergången från vilt till tamt. FOTO: MOSTPHOTOS

Framgången hos flera moderna grödor består i att vissa egenskaper har renodlats, exempelvis tålighet och näringsvärde. Men vid övergången från vilda till odlade växter har egenskaper också gått förlorade. De moderna grödorna har ofta flera uppsättningar kromosomer, vilket är fallet med exempelvis vete, potatis, raps och jordgubbar, till skillnad från deras förfäder.

Problemet med detta är att möjligheten att korsa moderna grödor med vilda grödor har gått förlorad, på grund av bland annat den så kallade triploida spärren, som gör att frövitan, vävnaden som stöder tillväxten hos växtembryon, inte utvecklas normalt. Det gör att växten dör. Ett steg mot att lösa det problemet har nu Claudia Köhler och hennes grupp av forskare på SLU tagit, genom att beskriva hur den triploida spärren uppkommer.

RNA spelar roll

Claudia Köhlers och hennes forskargrupp beskriver, tillsammans med SLU-kollegan Germán Martínez och hennes forskargrupp samt kollegor vid Cold Spring Harbor i USA, hur processen går till på molekylär nivå.

De visar också ribonukleinsyra, RNA, en makromolekyl som finns i alla levande organismer, spelar en avgörande roll.

– Om vi lär oss att manipulera biosyntesen av små RNA skulle vi ha ett enkelt sätt att föra över åtråvärda men förlorade egenskaper från vilda släktingar till moderna jordbruksgrödor, säger Claudia Köhler.

Det kan exempelvis vara egenskaper som gör växter tåligare mot sjukdomsangrepp eller torkstress.

Vid hybridisering mellan växter som har olika antal kromosomer, ändras det sätt på vilket arvsmassan är hoppackad, vilket leder till förändringar i aktiviteten i tillväxtfrämjande gener i frövitan. Det i sin tur gör att fröet inte blir livskraftigt, visar forskarna. Vidare har författarna identifierat generna som gör att detta sker.

LÄS OCKSÅ: Havrens genom är kartlagd