Granstedts visioner är inte möjliga att genomföra
Kommentar till Artur Granstedts inlägg i Land Lantbruk nummer 32-33.
Artur Granstedt har drivit sina teser i många år nu. Det är inga små frågor han driver, och orsaken till att så få följer det han säger är förstås att det inte är möjligt att genomföra utan enorma investeringar och utan gigantiska prishöjningar på mat. Inte heller utan att undanta ägande- och brukanderätten. Det går naturligtvis inte i en demokrati.
Såvitt jag kan begripa är Östersjöns stora problem tillförseln av fosfor. Samhället, och Granstedt, skyller på jordbruket. Men det glöms hela tiden bort att det mesta vi odlar faktiskt hamnar på någons matbord, och sedan i någons toalett. Toaavfallet är naturligtvis nödvändigt att få ut på åker igen, det är ju där fosforn behövs. Nu är ofta toaslammet så nedsmutsat med asfalt och däcksrester med mera. så att det inte ens kan användas på åkern. Då körs det till deponi!
Slutsatsen blir att den ekologiske konsumenten producerar fosfor för deponi, och den ekologiska kretsloppsgården lider av fosforbrist, därför att den inte sluter kretsloppet. Det finns massor av forskning som behöver göras för att se till att humanfosforn kommer till, och blir kvar på åkrarna, snarare än att lägga pengar på någon slags socialistisk utopi.
undefined