– Älgstammen har minskat men det kommer fortfarande ner stora mängder älg från fjälldalarna den här tiden. Därför tycker jag att omplanteringen som den påbörjats nu är dum. Staten bjuder på en enormt dyr älgmat, säger Hans-Johnny Wiklund.
Han är markägare och skogsbrukare i Laisvik och granne till statens 50-åriga hyggesöknar.
– Det är enormt tråkigt att se när man passerar nästan dagligen. En ren skandal att marken fått stå utan egentlig tillväxt så länge. Nog är det hög tid att man försöker göra något åt detta, men risken är att man med plantering av vanlig tall kastar statliga miljoner i sjön. Sådd av contorta är det enda som möjligen skulle kunna rädda situationen, tror jag.
Hans-Johnny Wiklund är liten skogsägare och säger att det knappast sker några avverkningar i hans trakter på grund av rädslan för betesskador vintertid.
– Det finns skogsägare som testat att göra plockhuggningar, med plantering i luckor, men det tycks inte Skogsstyrelsen gilla. De vill tvinga alla att kalhugga trots älgbetningen. Jag tycker att de istället borde stötta dem som försöker sköta och förnya sin skog.
Arjeplogs kommun tycks ha gett upp, på en turistkarta skrev den 2008 att skogsnäringens "betydelse tillhör en svunnen epok."
- Det är olyckligt att ge upp för vi har skog som växer och på senaste turistkartan har jag fått kommunen att bara konstatera att skogsnäringen minskat dramatiskt.
Hans-Johnny Wiklund är själv jägare och anser inte att problemet är jägarnas fel.
– Jaktlagen häromkring klarar avskjutningen, även om oviljan mot att skjuta kalvar fortfarande är stark i bygden. Huvudproblemet är bristen på jakt i fjälldalarna, bland annat i Pieljekaise nationalpark. Därifrån kommer många vandringsälgar. Det problemet borde myndigheterna göra något åt, kräver Hans-Johnny Wiklund.