Lina Viklund är doktorand och en av forskarna vid Mittuniversitetet i Sundsvall där man lyckats analysera de flyktiga dofter, feromoner, som de dubbelögade bastborrehanarna använder för att locka till sig artfränder. Den här sommaren har hon tolv fällor på tio lokaler väster om Sundsvall där hon testat feromonerna.
– Med de feromoner vi hittat har fångsten i år tiodubblats mot ifjol. Det kan bero på bättre feromon men även att de är många i år. Det kan vara hundratals i fällorna och blir de många kan de döda träd, säger Lina Viklund, när Skogsland följer med och tömmer några fällor.
En stor del av hennes jobb sker annars i laboratoriet där hon fått bastborrehanar att ta sig in i granstammar under kontrollerade former.
– I skogen fungerar det så att hanen tar sig in under barken och om det verkar bra så lockar han på honor genom att släppa ut sitt feromon. Då kommer honor, men även andra hanar, som lockas att kolonisera en lämplig stam, ofta svaga stammar, vindfällen och torkstressade träd. Blir de tillräckligt många kan de döda träden, säger Lina Viklund.
I labbmiljön fångar hon in doftämnet från hanen som sedan analyseras för att hitta exakt de molekyler som bildar ämnet som attraherar artfränderna. Dofterna varierar också mellan de tre vanliga bastborrarna, den nordliga, större och mindre dubbelögade bastborren.
– Jag tycker att det är oerhört spännande när man kan framställa doftämnet och locka dem till fällorna. Vi har flera nya spännande rön på gång kring de olika bastborrarna, säger Lina Viklund, som hoppas kunna fortsätta ytterligare några år med bastborreprojektet som är ett samarbete mellan Mittuniversitetet och SLU.
När det gäller granbarkborren har deras feromon varit känt länge och används i fällor både för att kartlägga risken för stora angrepp och för att bekämpa skadegöraren.
På samma sätt är det tänkt att bastborrarnas feromon ska ge skogsbruket en metod att både bevaka risken för angrepp och möjlighet att bekämpa de olika arterna.
Idén till forskningen kring i första hand de tre olika dubbelögade bastborrarna kom efter att det visade sig att dessa hade en roll vid det stora angreppet 2011. Då dödades cirka 800 000 kubikmeter träd av insekter i Västernorrlands län, främst av granbarkborren. Men nio av tio träd var också angripna av dubbelögade bastborren, som dessutom ensamma dödade många träd.
Under 2015 upptäcktes också stora bastborreangrepp på vindfällda träd.
– Det ökar risken för angrepp på levande stående i år. Även om bastborrens roll vid utbrott av barkborrar är fortfarande oklar så kan de samverka. För att övervinna trädens försvar krävs många insekter och angreppet kan underlättas av att olika arter angriper. Därför behöver även bastborrarna uppmärksammas för förebyggande åtgärder och bekämpning, säger Erik Hedenström, professor och den som leder feromonforskningen vid Mittuniversitetet.