Gör om för finare landskap

Thomas Klier är uppvuxen på gården som numera omfattar 1 800 hektar, varav 98 procent är skog. Men jordbruk har också alltid funnits på gården, så en total novis är han inte. Och andra skäl än rent ekonomiska väger in i hans omställningsexperiment.

– Marken ligger som sagt intill befintlig jordbruksmark och gården och sluttar ned mot sjön. Jag tycker vi får en försköning av landskapet. Det är det svårt att sätta pengar på men väger naturligtvis också in.

Mycket jobb ska till innan den 90-åriga talldominerad blandskogen ersätts med spannmål: Slutavverkning, ytfräsning av stubbarna, täckdikning, djupfräsning av rotsystemen, kalkning och gödsling.

– Första året kanske vi kör lite grönfoder som vi plöjer ned, och det tar nog en tre fyra år innan vi fått i gång marken och kan se hur det går.

Efter att ha sålt sitt företag 2009 skulle Thomas Klier kunna kosta på sig att driva omställningen som ett rent hobbyprojekt. Men det gör han inte.

– Intäkterna från slutavverkningen finansierar omställningen och får vi samma avkastning från jordbruket som vi skulle ha fått från skogen är jag nöjd. Det var inte heller särskilt bra skogsmark, tillväxten låg mellan 2 och 7 kubikmeter per hektar och år. Dessutom är det väldigt blött, för att kunna plantera där hade vi behövt dika rejält, och det hade vi troligen inte fått tillstånd till.

– Dessutom tycker jag det är bra med diversifiering, att ha flera ben att stå på här på gården. Förutom skogs- och jordbruk har vi flisverksamhet, ska öppna upp en bergtäkt och är engagerad i ett vindkraftsprojekt. Om man bara ska hålla på med en sak måste man vara så stor nuförtiden.

För den nya jordbruksmarken har Thomas Klier även ett mer långsiktigt perspektiv.

– Hur ser situationen ut om 20 - 30 år? Jorden befolkning ökar konstant, och behovet av mat också. Jag är övertygad att den här marken är mer värd som jordbruksmark än som skogsmark om 20 år.