"Generell hänsyn gör stor nytta"
Rätt utförd har den generella naturhänsynen i skogsbruket god effekt på den biologiska mångfalden.
Enligt Lena Gustafsson, som leder SLUs forskning om generell hänsyn i skogsbruket, finns det en lång rad internationella forskningsresultat som styrker hennes konstaterande.
– Jag har själv varit med i en internationell forskargrupp som har lagt ihop forskningsresultat från hela världen. Slutsatsen är att generell hänsyn är bra för den biologiska mångfalden. Det visste vi i och för sig redan, men det är bra att vi nu har det på pränt också, säger Lena Gustafsson.
Generell naturhänsyn innebär att man lämnar kvar en del mindre skogsområden, trädridåer, enskilda träd och högstubbar på hyggen efter slutavverkningar. Enligt Lena Gustafsson är syftet att skapa produktionsskogar med inslag av naturskog, död ved samt gamla, grova träd. Det gynnar i sin tur många, i vissa fall ovanliga, arter bland exempelvis fåglar, insekter, växter, mossor och lavar.
– På 60- och 70-talen togs allt ner på hyggena och reservat var den enda skyddsformen. I dag vrider vi tillbaka utvecklingen och skapar ett rikare skogslandskap, säger Lena Gustafsson.
Skogsbrukets generella hänsyn fick sitt genombrott med den nya skogsvårdslagen från 1993. Ekologiska processer tar tid och det är först i dag man ser positiva effekter av ansträngningarna, enligt Lena Gustafsson. Här hänvisar hon bland annat till Riksskogstaxeringens inventeringar:
De visar att mängden grövre träd (över 15 centimeter i brösthöjdsdiameter) och mängden död ved har ökat i svenska skogar de senaste 10-15 åren.
Lena Gustafsson poängterar vikten av att tänka i långa tidsperspektiv, det hinner hända mycket innan det är dags att avverka skogen igen.
Ett klent lövträd som lämnas i dag är grovt och värdefullt i morgon. Skogsvårdslagen tar tyvärr bara hänsyn till det som bedöms värdefullt i dag, inte till potentialen i att skapa nya naturvärden för framtiden, säger hon.
För att dagens avsättningar inte ska glömmas bort i framtiden efterlyser Lena Gustafsson att lämnad hänsyn registreras på kartor. Det borde gå, tycker hon, med tanke på att skogsmaskinerna är utrustade med modern GPS-utrustning.
Kartorna borde sedan finnas hos Skogsstyrelsen. Det skulle ge bättre möjligheter att göra uppföljningar och minska risken att avsättningarna avverkas av misstag, säger Lena Gustafsson.