– Vi har hittat en gen som styr hur träden utvecklar sitt eget skydd mot rotröta. Men resistensen beror på flera olika egenskaper som styrs av olika gener. Vi behöver identifiera flera av de här generna innan vi kan få fram frö som ger plantor med hög motståndskraft. Men det här är ett första steg, säger Jan Stenlid, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU i Uppsala.
Rotrötan är en svampsjukdom hos i första hand gran som orsakas av rottickan. Svampen infekterar rötterna varifrån den sprids från träd till träd. Sporerna sprids även via luften och infekterar veden i nyhuggna stubbar och i stamskador. Svampen tar näring från stamveden som ruttnar inifrån. Sammantaget orsakar skadorna skogsbruket ekonomiska förluster på 0,5–1 miljard kronor per år i förlorade virkesvärden, enligt Jan Stenlid.
Har tagit flera år
– Om 30–40 år kan i snitt 30 procent av träden i Götaland vara rötskadade, det är en tickande bomb, sa han
Nu är han alltså en lösning på spåren. Genom att samla in, och analysera, genetiskt material från en mängd granprovenienser* har Jan Stenlid och hans forskargrupp hittat en gen som styr granens produktion av extraktivämnen (till exempel kåda). Extraktivämnen produceras av träden i öppna sår i syfte att stoppa olika angrepp som exempelvis svampinfektioner.
– Det här är ett arbete som har pågått i många år och vi samarbetar bland annat med Skogforsk. Nu går vi vidare för att inom de närmaste åren identifiera fler gener som styr resistens mot rotröta, säger Jan Stenlid.
Ingen genmodifiering än
Vilka egenskaper hos träden, utöver produktion av extraktivämnen, som styr rötresistens vet inte forskarna ännu. Om det handlar om struktur på vedfibrer, storlek på cellväggar eller helt andra egenskaper hos träden är än så länge höljt i dunkel.
– Vi har inte kommit så långt ännu att vi kan säga någonting om det, säger Jan Stenlid.
De motståndskraftiga plantorna, som är målet, tas fram genom traditionell skogsträdsförädling. Någon genmodifiering är inte aktuell i nuläget.
– Att ta fram genmodifierade träd är en annan möjlighet, men då krävs nog en större acceptans i samhället för genmodifiering, säger Jan Stenlid.
*proveniens betyder geografiskt ursprung