Urban Nilsson, professor i skogsskötsel på SLU i Alnarp, slår i sin forskning hål på nio myter om gallring. Bakom slutsatserna ligger uppföljningar av runt 70 svenska fältförsök anlagda för 40 till 50 år sedan.
Urban Nilsson har följt upp 48 olika tallförsök i hela Sverige och 23 olika granförsök, främst i Götaland. Men han understryker att myterna gäller relativt trädslagsrena, likåldriga och välröjda, tall-, gran- och contortabestånd med relativt korta omloppstider. Behov av kortsiktiga intäkter och viljan att skapa attraktiva bestånd talar dock för gallring, enligt Urban Nilsson.
I en längre artikel på Skogssällskapets hemsida kommenterar han de nio myterna. Här är en sammanfattning:
1. Gallring ökar tillväxt och volymproduktion
Nej. Vid gallring förs barr ut ur skogen och det är barren som producerar. Färre barr - lägre produktion.
2. Gallring ger grövre träd
Nej. Medeldiametern ökar efter gallring eftersom man normalt tar ut de klena träden, inte för att de kvarvarande träden börjar växa bättre.
3. Gallring ger friskare skogar
Nej. Gallring ökar risken för stormskador, rotröta och körskador.
4. Gallring ger högre slutavverkningsnetto
Nej. I ogallrade bestånd blir nettot högre på grund av högre slutavverkningsvolymer. Men genom att gallra får man tidiga intäkter, vilket kan vara viktigt.
5. Täta bestånd har gallringsbehov
Nej. Vid så kallat ”akut gallringsbehov” på grund av att vissa träd dör (självgallring) är det ofta bättre att vänta några år och sedan slutavverka. Att gallra i hög och väl sluten skog är riskabelt ur till exempel stormsynpunkt.
6. Rumslig fördelning är viktigt
Nej. Det är vanligt att de stora träden växer i grupper, troligen beroende på att det var lättare att etablera sig och växa just där. Det är vatten och näring som begränsar, något som tas upp från en större yta runt trädet.
7. Höggallring minskar tillväxten
Nej, i alla fall inte när det gäller tall. För gran finns det en effekt, men den är för liten för att vara statistiskt säkerställd (vid höggallring tas stora träd bort).
8. Breda stickvägar sänker tillväxten
Nja. Breda stickvägar redan i förstagallringen ger en tillväxtförlust på 2-3 procent. Men träden närmast stickvägen blir stormfasta och skyddar det övriga beståndet mot stormfällning.
9. Gallring är oftast lönsam för skogsägaren
Nja. Långsiktigt blir det ekonomiska utfallet i ett tallbestånd i stort sett samma, oavsett om man gallrar eller inte. I gran, där en viss andel träd med gagnvirke dör utan gallring (självgallring), ger gallring en långsiktig bättre ekonomi.
