Gallring i ungskog kan bidra till energiförsörjning

Gallring av unga, täta skogsbestånd kan stå för betydande mängder biomassa till svenska fjärrvärmeverk. Det hävdar Lars Sängstuvall i en ny avhandling från SLU.

Exempel på korridorer för schablonartad korridorgallring. Två korridorer á 2×10 m2 utlagda i ett tätt björkbestånd. Vid korridorgallring avverkas träden som står i korridorerna, medan träden utanför korridorerna lämnas att växa vidare.
Exempel på korridorer för schablonartad korridorgallring. Två korridorer á 2×10 m2 utlagda i ett tätt björkbestånd. Vid korridorgallring avverkas träden som står i korridorerna, medan träden utanför korridorerna lämnas att växa vidare. FOTO: LARS SÄNGSTUVALL

Lars Sängstuvall har i en doktorsavhandling vid SLU undersökt förutsättningarna att öka uttaget av biomassa genom skörd av hela småträd i unga, täta bestånd.

Liten del

Enligt hans beräkningar kan biomassagallring stå för 15 procent av de svenska värmeverkens nuvarande energiförsörjning, och åtgärden är lämplig på 15 procent av den brukade skogsmarken. Men med dagens efterfrågan kan dock biomassagallring bara stå för en liten del av Sveriges totala energiförsörjning.

Betydande bidrag

Lokalt kan bidraget dock vara betydande beroende på variationer i transportavstånd till värmeverk och konkurrens från övriga skogsbränslesortiment.

Konkurrenskraftig gallring

I en annan del av avhandlingen har Lars Sängstuvalls gjort datorsimuleringar där han jämfört olika gallringsmetoder, som exempelvis att skörda träden ett och ett eller schablonartad korridorgallring. Resultaten visar att korridorgallring är ett konkurrenskraftigt alternativ.

Simulering bra verktyg

Enligt Lars Sängstuvall visar resultaten också att simulering och andra teoretiska skogsteknologiska metoder gör det möjligt att analysera maskinsystem som ännu inte används i praktiken.