Fullsatt på mjölkkrismötet i riksdagen
Dagens krismöte om mjölken i riksdagen har samlat många. Land Lantbruk är på plats och mötet har precis börjat.
Magnus Oscarsson (KD) hälsar alla välkomna till dagens mjölkkrismöte. Han konstaterar att för ett år sedan var avräkningspriset för mjölk 3,04 kronor. Nu är det nere på 2,64 kronor.
– Ni här är idag för att berätta hur det faktiskt står till, säger han till den fullsatta salen och fortsätter:
"Inte fastna i det förflutna"
– Det viktiga med dagen är att inte fastna i det förflutna. Hur ska vi få till en förändring? Vi (KD) vill ha en mjölkkriskommission med alla från branschen. För att hjälpa de som hjälpas kan.
Det är dags för Palle Borgström, ordförande i LRF Mjölk och ledamot i Arlas styrelse, att hålla sitt anförande.
undefined
Palle Borgström konstaterar att varje mjölkbonde ger upphov till fyra-fem jobb. Han menar att de är viktigta för att hålla landskapen öppna och för den biologiska mångfalden. Det vore helt enkel dumt att montera ned mjölkproduktionen.
– Om vi ser på världen ser vi att mjölkkonsumtionen ökar, efterfrågeökning är på 2 procent om året. Men just nu ser vi en tillfällig nedgång. Men de kommande 40 åren måste vi producera lika mycket livsmedel som de senaste 8 000 åren. Vi kan vara med på den resan men då måste vi ha bättre konkurrensvillkor.
Växlande priser
Han visar en blid på hur världsmarknaden ser ut och konstaterar att priserna växlar snabbt.
– För att överleva långsiktigt måste vi ligga på en prisnivå där topparna på världsmarknaden är. Där ligger vi som bekant inte och därför måste vi få ned kostnaderna. Just nu råder det en kraftig obalans mellan utbud och efterfrågan. Det är för mycket mjölk på marknaden och detta sker samtidigt som efterfrågan fallit.
Han slår fast att vi inte kan leva i en isolerad värld och skapa vårt eget mjölkpris, det är bara att inse.
– Vi har ett pris som påverkas av världen runt omkring oss. Därför måste ni politiker göra allt vad ni kan för att stärka vår konkurrenskraft.
Många fasta kostnader
Sedan april 2014 har avräkningspriset sjunkit med 27 procent. Bondens marginaler har fallit med 40 procent och Palle Borgström trycker på att det är svårt att hantera eftersom lantbrukarna har många fasta kostnader. Enligt Borgström för LRF mjölk en dialog med långivare och ser över kostnaderna generellt.
Palle Borgström pekar på några konkreta saker som skulle hjälpa mjölkproducenterna:
- undefined
När det gäller beteslagen är det för stort fokus på de månader som djuren går ute och LRF Mjlök vill därför se ett undantag från beteskravet. Även avgifter togs upp:
– Det är orimligt att vi ska betala mer för lantbruksdieseln. Här kan politiker snabbt göra skillnad. Det är också helt otänkbart med handelsgödselskatt. Vi mjölkföretagare behöver en långsiktighet, avslutade Palle Borgström sitt anförande med.
Oroande svar
Ronny Mårtensson Åtvidabergs Sparbank, VD, Åtvidabergs Sparbank:
– Hur är läget hos er? frågade jag kollegor runt om i landet. Svaret var ganska oroande. Vi får in många förfrågningar på amorteringsinställningar. Vi är oroliga, det är svårt med likviditeten. En krona mindre på ett år. Inkomsten per ko går ned 10 000 kronor per år och 800 000 kronor i årsintäkt har en genomsnittsbonde tappat. Men för ett år sedan tjänade inte bonden idetta. Ni levde då på rost och röta, säger han.
Det här är inte hållbart menar han och säger att det sker en långsam avveckling.
– Det är rätt lätt att avveckla men svårt att starta upp igen. Djurhållning är kapitalintensivt. Det är dyrt och rimmar illa med den höga prisrörligheten. Det är för hög risk och det går inte att leva med en hög kapitalbildning i ett företag med ett väldigt svajigt pris. Det finns inga andra företag som måste leva med detta. Det är oerhört svårt.
Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket, påpekade att de svenska priserna följt med världsmarknadspriset däremot inte lika häftigt som börspriset. Det ser han kommer att fortsätta.
– Om vi tittar framåt, hur ska vi se på prisutvecklingen de kommande tio åren? Kommer priserna att stiga eller sjunka? OECD och FAO menar att priserna kommer att sjunka svagt. Hur mycket insatsvaror kunde man köpa för 1 000 liter mjölk 1980 kontra idag? Cirka hälften? Finns det något som pekar på att denna negativa utveckling inte kommer att fortsätta? Frågan blir då hur mycket produktivitetsökning behöver vi för att klara detta.
"Det är bråttom"
Peter Engvall, mjölkproducent, säger att det är viktigt att pengarna kommer i lantbrukarnas plånböcker.
– Det viktiga är att pengarna kommer i vår plånbok. Det är bråttom. Det är kris, jag vågar inte tänka ett år framåt.Till handeln och Arla skulle jag vilja säga: Vi måste ta hela smällen. Sedan kanske det pågår ett år. Sedan vid uppgång – då måste vi lantbrukare vänta på att priset stiger och sedan kommer nästa nedgång. Vi klarar inte detta.
Han fortsätter:
Han avslutar med en uppmaning:
– Det är förbannat bråttom men vi är räddningsbara.