Fri sektionsbildning i viltvårdsområden

Jaktutredare Håkan Larsson har nu drygt ett år på sig att presentera förslag som ska uppdatera en 25 år gammal jaktlagstiftning. I de delar som utreds finns även Lagen om viltvårdsområden. Den lagen uppfyller inte de krav som bör kunna ställas på en lag med hög kvalitet.

Justitiedepartementet svarar för att våra lagar håller hög kvalitet. Våra domstolar har visat på de brister som denna lag har. Det handlar om Kuivakangasmålet Mål nr B898-05 i Hovrätten Övre Norrland. Domstolen talade om att det inte var något brott att jaga på egen mark i strid med viltvårdsområdet ( VVO ). Jag har i min senaste skrivelse till utredare Larsson och Justitiedepartementet, föreslagit förändringar som löser de problem som föreligger.

Mitt förslag skulle ge valfrihet i älgjakten och göra det möjligt att bedriva jaktturism, samtidigt som man skulle få en följsamhet till den avkunnade Kuivakangas-domen. Den enkla lösningen är: Tillåt fri sektionsbildning i VVO. Med fri sektionsbildning menar jag rätt till att bilda en egen sektion för att bedriva älgjakt, för de fastighetsägare som ingår i VVO, utan krav på en viss areal. I praktiken blir då arealkravet för dessa fastighetsägare, för att få jaga älg i egen sektion, att få ihop den areal som krävs för att få en tilldelning av minst en älgkalv. Det nämnda förslaget är den vettigaste förändringen av lagen om VVO och som kan råda bot på de många avvecklingar av VVO som nu görs. Att bibehålla ett VVO främjar småviltjakten på stora områden. Det kan avslutningsvis ha betydelse att peka på att de flesta VVO som har god sämja inom älgjaktlaget kommer troligtvis att fortsätta med sin gemensamhetsjakt på älg som tidigare.

Sektionsbildning i älgjakten kommer att tillgripas i de VVO där sämjan är ansträngd och gör då att dessa VVO ges en chans att överleva till gagn för småviltjakten.

undefined

undefined