Framtidstron starkast bland köttproducenter och unga
Lönsamheten i det svenska lantbruket är överlag fortsatt dålig men det finns ljuspunkter. Gris- och nötköttsföretagen har den bästa lönsamheten på flera år och framtidstron bland de unga är stark.
Årets Lantbruksbarometer visar att sju av tio lantbrukare anser att deras lönsamhet är dålig. Endast 2 procent tycker att den är mycket god.
Störst framtidstro
Men det finns grenar det går bättre för. Gris- och nötföretagen upplever den bästa lönsamheten på länge. De har också störst framtidstro. Till exempel uppger 29 procent av de tillfrågade grisköttsproducenterna att de tänker utöka produktionen mot 19 procent förra året.
– Det är de högsta siffrorna på flera år, konstaterar Jimmy Larsson.
Uppsving för nöt
Även nötköttsföretagarna upplever ett uppsving och 18 procent säger att de vill utöka sin produktion inom en treårsperiod.
– Nötköttet är också på en helt annan nivå än för bara några år sedan.
Mjölkproducenterna och växtodlarna upplever däremot att deras lönsamhet har försämrats. För mjölkproducenterna har lönsamhetsindex försämrats kraftigt sedan förra året.
Unga positiva
Generellt är de unga företagarna positiva. Här svarar 36 procent i åldern 31–40 år att de har ganska eller mycket god lönsamhet. De under 30 år är också mest optimistiska inför nästa års lönsamhet.
– Vi känner att de unga företagarna har stor framtidstro trots att de driver företag i ett mycket tuffare klimat med stora marknadssvängningar.
En dryg tredjedel av alla lantbrukare uppger att de planerar att investera det kommande året. Grisköttsföretagarna har den största investeringsviljan och 29 procent investerade i djurstallar och 17 procent uppger att de planerar att investera.
För nötköttsföretagen är siffran 17 procent, vilket är den högsta noteringen för produktionsgrenen den gångna femårsperioden. Sämre är det för mjölkföretagen där bara 8 procent uppger att de planerar att investera.
Skuldbördan fördubblad
Den samlade skuldbördan inom lantbruket har fördubblats på 10 år. Vid årsskiftet uppgick den till 293 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,9 procent sedan 2015.
– Vi ser en ökad skuldsättning, men det är i grunden något positivt eftersom återinvesteringstakten inom lantbruket är för låg. Men självklart måste de enskilda företagen ta höjd för till exempel eventuella räntehöjningar, säger Jimmy Larsson.
– För samtidigt kan vi konstatera att allt fler begär amorteringsfritt från sina banker, fortsätter han.
Arbetsgruppen för Lantbruksbarometern 2016 har bestått av representanter från LRF Konsult samt från Swedbank och Sparbankerna.
undefined