"Framtiden talar för landsbygden"
Terese Bengard firar snart ett år som verksamhetschef för Hela Sverige ska leva. För Land berättar hon om hur hon ser på framtidens landsbygd – och den synen är inte negativ. Tvärtom!
Den statliga långtidsutredningen som kom nyligen visade att vissa kommuner kan tvingas höja kommunalskatten med 8-18 kronor. Men det tror inte Hela Sverige ska levas verksamhetschef Terese Bengard.
– Äh, så blir det ju inte! Urbaniseringen från 1950-talet till nu är större än den beräknas bli från nu till 2040. Det har inte lett till någon skattechock och så lär det knappast bli i framtiden heller. Det som har hänt är att kommuner har krympt smart och effektiviserat sin verksamhet
Vill förenkla
Så här 45 år efter senaste kommunsammanslagningen har diskussionen om en ny kommunreform tagit fart. Förre landshövdingen för Västmanland, Mats Svegfors, tycker att Västmanlands tio kommuner ska slå ihop sig till en.
Inte heller det tror Terese Bengard på.
– Det spelar ingen roll var man sätter gränserna, det blir inte fler folk för det.
Terese ser i stället samverkan och samarbeten som nyckelord för att hela Sverige ska leva.
– Lägg inte energi på var gränserna går. Folks identitet är starkare än så. Lägg energi på hur vi kan göra regelverket enklare och hur vi kan samarbeta bättre i stället.
Hoppas på utblickar
Exempel på detta finns redan. Den 1 januari nästa år bildas en regionkommun i Västmanland där de regionala utvecklingsfrågorna samlas. På så sätt ska besluten komma närmare invånarna. Och i Örebro kommun har man inrättat ett landsbygdsråd för att landsbygdssäkra besluten.
Men Terese vill också se ett ökat samarbete inom Europa.
– Vi som bor på landsbygden har ungefär samma problem och möjligheter var vi än bor i Europa. Här gäller det för oss i Sverige att vara ödmjuka och se hur andra europeiska länder har gjort.
Dessutom vill hon att bilden av landsbygden uppdateras.
– Landsbygden är mer än jordbruksfrågor och jordbruksstöd. Man måste se till helheten. Finns det inget fungerande bredband så spelar det ingen roll om du kommer från Arvika eller Afghanistan.
Årets Landsbygdsriksdag, som pågår 27-29 maj på Gotland, ligger fokus på två frågor: Värdegrund och fördomar om stad och land samt integration.
– Angående invandringsfrågan så ser man två komplexa bilder. Dels den om att vi på landsbygden är lågutbildade och intoleranta men också den bilden där vi landsbygdsbor ställer upp, arbetar ideellt och skänker både tid och pengar. Om invandringen är räddningen för landsbygden så är den räddningen för Sverige. Statistik visar att efter två år i Sverige så bor 80 procent av flyktingarna söder om Gävle, det är ju någonting att diskutera.
undefined
– Oroligheterna i världen gör att man känner sig tryggare på landsbygden. Välståndet har nått en nivå där man uppskattar mer fritid och mindre stress. Och det kommer bli ännu mer fokus på det du äter. Dessutom är det lättare att integreras på landsbygden. Här vet alla vem du är och var du kommer ifrån. Jag brukar säga att vi lever i ett levande Facebook.
Klas Eklund, ekonomen som också är ordförande för regeringens analysgrupp för framtidens arbetsmarknad, anser att skatteutjämningssystemet hjälper fattiga kommuner på kort sikt men slår mot Sveriges ekonomiska motor på lång sikt. Han menar också att begreppet hela Sverige ska leva bara är som att stöta ut varmluft. Hur ser du på det?
– Jag tycker att man ska vara tydlig. Ska inte hela Sverige leva, ja då måste beslutsfattarna vara väldigt tydliga med vilka delar som staten inte ska satsa på så att invånarna kan ta ställning till det. Men nu är det uttalade målet att hela Sverige ska leva.
undefined