Jordbruket är i hetluften under en intensiv politisk EU-vår. 29 maj är ett datum att ringa in. Då lägger EU-kommissionen fram EU-budgeten för åren 2021-2028 och kanske även förslaget till nästa Cap-reform.
Redan i november avslöjade EU-kommissionen att en stor del av makten över jordbrukspolitiken från 2021 ska läggas över på EU-länderna själva. Bryssel ska inte längre peta i detaljer är det sagt, men frågetecknen är fler än de konkreta beskeden.
Hur ska det gå till när Bryssel lättar på sitt hårda grepp om Cap och låter EU-länderna utforma sina egna strategier för hur jordbruksstöden ska fördelas?
Dimmorna skingras under våren då jordbrukskommissionär Phil Hogan lägger fram själva lagförslaget om hur Cap ska fungera 2021-2028. Preliminärt datum för Cap-förslaget är 29 maj, men det cirkulerar också uppgifter om att det kan dröja så länga som kring 20 juni.
Hur mycket pengar EU-kommissionen i framtiden vill satsa på jordbruket avslöjas 29 maj, då långtidsbudgeten för åren 2021 - 2028 presenteras i Strasbourg.
Här kommer svaret på frågan hur det hål på närmare 13 miljarder euro som Brexit lämnar i budgeten ska fyllas. Att det blir nödvändigt att skära ned på de flesta områden avslöjade EUs budgetkommissionär Günther Oettinger redan i januari. Han aviserade då också att Caps andel av den totala budgeten behöver minskas från dagens 38 procent.
Men hur långt kommissionen tänker gå för att pressa Cap-utgifterna är oklart. Den absoluta lägsta nivån för Cap-utgifterna är 30 procent av totalbudgeten, enligt Oettinger. Hans utspel om risken för kraftigt minskade jordbruksstöd kan också ses som en uppmaning till de kvarvarande medlemsländerna att öppna plånboken ytterligare efter Brexit.
För trots att EUs inkomster sinar och svångremmen dras åt vill EU-kommissionen även bygga ut EUs verksamhet på områden som klimat, forskning och migration. Om detta ska förenas med en någorlunda bibehållen Cap-budget måste EU-avgifterna höjas, något som Sverige som riskerar höjd EU-nota kommer att kämpa emot. Ett tungt land som Tyskland är dock berett att betala mer till EU.
Även i övrigt bjuder EU-våren på en rad spännande nyheter och beslut på jordbruksområdet. 11 april tar EU det allra första steget mot att säkra bondens del av matkronan. Här väntas lagkrav om ökad transparens genom hela livsmedelskedjan i syfte att skydda primärproducenterna.
Av stor vikt för svenska lantbrukare är även EUs uppdatering av växtskyddsförordningen. Förra årets långa glyfosatstrid får nu som efterspel att hela proceduren för EUs godkännande av växtskyddsmedel ses över. Vidare avgörs framtiden för etanol och andra grödbaserade drivmedel i en serie slutförhandlingar om förnybarhetsdirektivet.
23 februari höjs den politiska temperaturen då EUs regeringschefer möts för att diskutera EUs politiska och ekonomiska prioriteringslista för åren 2021–2028. Statsminister Stefan Löfven väntas då föreslå att jordbrukspolitikens och regionalpolitikens roll spelas ned.
Frågan om hur EU-budgeten ska finansieras kommer att bli en tuff förhandling mellan EU-länderna under minst ett år. Tidspressen är stor. Risken att Cap-reformen försenas bedöms redan som överhängande eftersom valet till EU-parlamentet i juni 2019 bromsar upp beslutstakten.
Mer tid än vanligt krävs också då EU-länderna för första gången ska utforma sina egna nationella varianter av den gemensamma jordbrukspolitiken Cap.
