Framgång med korsningsavel
Tusen kronor mer per ko och år tjänar den som går över från renrasiga mjölkkor till treraskorsningar. Det hävdade Växa Sverige när de i veckan presenterade konceptet Procross vid bondeträffar i Sverige.
Land Lantbruk var med på den första träffen hos Anders Nilsson, mjölkbonde i Skråmered i södra Halland med 320 kor i lagården. Flera första- och andrakalvare i hans besättning har tre raser i härstamningen och kalvarna visar upp en spännande mångfald i färger.
I utgångsläget hade Skråmered en holsteinbesättning med inslag av SRB. Anders hittade sin egen väg till treraskorsningar för fem år sedan och började seminera de renrasiga korna med motsatt ras. På korsningskvigorna satte de in den franska mjölkrasen montbeliarde och på den avkomman ska de alternera mellan holstein och SRB.
undefined
– Jag har inga siffror att visa, men det går tydligt åt rätt håll både vad det gäller sjukdomar och köttintäkter, säger Anders.
Målet var att få hållbarare djur och han var beredd på att mjölkproduktionen skulle minska. Det har den inte gjort. Avkastningen låg förra månaden på 13 000 kilo ECM per ko och år.
undefined
Joe och Chris Bonlender driver en mjölkgård med 2000 kor i Wisconsin, USA. De har tillämpat Procross i elva år och är i Sverige för att sprida korsningsavelns evangelium.
Bonlenders gick över från renrasig holstein till korsningskor genom att börja seminera med sperma från svenska SRB-tjurar, sedan gick de vidare med montbeliarde också.
– Holstein producerade inte den mjölken vi ville ha. Vi säljer mjölken till en osttillverkare och de vill inte ha vatten, säger Joe Bonlender.
undefined
Efter elva år med Procross konstaterar Bonlenders att besättningen består av friskare djur som är effektiva foderomvandlare.
– De ger lika mycket mjölk, men det går mindre foder och blir mindre gödsel. Vi hade mer jobb med 1 200 kor än vad vi har nu med 2 000, säger Joe.