Som ni påpekar har svensk grisproduktion sedan EU-inträdet från och till levt under svår ekonomisk press. För tre år sen gjorde Sveriges Grisföretagare en mer grundlig uträkning av vad svensk grisproduktion har i högre produktionskostnader jämfört med övriga EU. Detta för att på ett mera sakligt sätt se var skillnaderna ligger i konkurrensen.
Undersökningen visade att det kostar cirka 2:50 kronor/kilo mer att producera enligt svensk djurskyddslag mot EU:s direktiv. Vilket vi såg fick förödande konsekvenser för två år sen, då dioxinskandalen i Tyskland uppdagades och köttet såldes ut på marknader utanför Tyskland. Då var Sverige en sådan marknad som köpte dessa produkter och det med en kraftig prispress på svenskt producerat griskött. Det leder till frustration bland svenska grisproducenter när marknaden inte fullt ut är villig att köpa griskött producerat enligt svenska föreskrifter.
Vi vet att vi har en av de hårdaste djurskyddslagarna gällande grisproduktion i världen, frågan är om den är den bästa när våra konkurrenter i grannlandet Danmark har 4 grisar mer per sugga och år. Och nu och framåt med samma avelsmaterial. Inte därmed sagt att Sveriges grisföretagare tror att en möjlig lösning vore att sjunka till EU-nivå som det uttrycks i brevet. Politiskt sett känns det som en ganska omöjlig väg att gå, samtidigt vet vi att vi snart halverat produktionen i landet på tio år, samtidigt som konsumtionen har ökat till importens fördel med helt andra uppfödningsformer. Fortsätter detta i samma takt, har vi ingen grisproduktion kvar i landet inom en snar framtid.
Vi ser i dag att den bästa lösningen är att vidareutveckla svensk grisuppfödning med en fortsatt god djuromsorg. Det vill säga att ta till vara det goda hälsoläget som byggts upp i Sverige med förebyggande djurhälsovård i form av smittskyddsbarriärer och vaccinationsprogram med mera, samtidigt som vi hittar lösningar i produktionen som leder till bättre överlevnad för grisen utan att försämra helhetsbilden av svensk djuromsorg.
undefined