Fortfarande feltänkt om klimatgaser

I Land Lantbruk nummer 13 svarar

Men när det gäller huvudpoängen i min artikel – att kolinlagring i vall och betesmark kompenserar en stor del av nötkreaturens metanutsläpp - kvarstår oenighet. Forskarna påstår nämligen att den forskning jag refererade till (Jordbruksverket Rapport 2010:25 ”Inlagring av kol i betesmark”) visar att kolinlagringen är mycket begränsad; cirka 100 kilo kol/hektar. Detta är helt riktigt, men i jordbruksverkets rapport avser denna siffra ogödslade och aldrig plöjda naturbetesmarker,

Det finns alltså skäl att anta att cirka 1 miljon vall (och därtill cirka 400 000 hektar naturbeten som för övrigt inte inlagrar 100 kilo/hektar utan det dubbla om kolbindningen i träd och buskar medräknas) avsevärt kompenserar för kornas metanutsläpp – om kornas klimatpåverkan hamnar på tre, fyra eller fem procent kan väl bara ytterligare forskning klarlägga.

I sin artikel tar forskarna även upp utsläppen av lustgas från de arealer som används för foderproduktion – de påstår att om detta medräknas så står nötkreaturen för cirka 10 procent av klimatpåverkan (cirka 7 procent brukar annars anges av SMHI, Naturvårdsverket, med flera).

Problemet med att lägga lustgasutsläppen på kossornas konto är dock uppenbara – allt brukande av jordbruksmark medför nämligen utsläpp av lustgas. Om vi i stället för vall skulle odla spannmål eller grönsaker på foderarealerna så skulle dikväveutsläppen mångdubblas. Enda sättet att få bort lustgasen vore alltså att beskoga åkrarna och naturligtvis ta bort nötkreaturen. Att Sverige, i ett läge där jordens jordbruksproduktion måste öka för att försörja en växande befolkning, skulle lägga ned nästan hälften av sin jordbruksareal förefaller dock inte realistiskt. Och om man misslyckas med att omvandla svenskarna till veganer flyttas väl bara lustgas och metanutsläppen till importländerna? Vi kanske måste acceptera att produktion av mat medför vissa utsläpp, för till skillnad mot andra utsläpp, som t ex från nöjesresor med flyg, finns inget alternativ; äta måste vi. Därmed inte sagt att inte jordbruket måste anpassa sig för att inte skada miljön och klimatet.

Avslutningsvis – det är nog inte bara klimatfrågorna som är komplicerade – även när det gäller brukande av jorden är det lätt att dra felaktiga slutsatser.

undefined