Förståelig ilska mot besparingar på järnväg

Järnvägsgods drivs ut på vägarna, varnar Skogsindustrierna i ett pressmeddelande. Underhållet är nämligen så eftersatt på många banor för godstransporter att det kan vara en säkerhetsrisk att frakta tungt gods där.

Ett exempel är en bana längs Ångermanälven, som inte har fått en rejäl renovering sedan 1950-talet.

Och i söndags rapporterade SvT att Trafikverket ska begränsa eller helt slopa underhållet på 42 järnvägssträckor, i första hand banor för godstrafik. Skälet är att verket följer den prioritering som man uppdragits av regeringen att göra. Det är - hör och häpna! - storstadsregionerna och sträckor mellan storstäderna som ska prioriteras.

Upprördheten uppges vara stor inom basindustrin. Det är mycket förståeligt. Inte minst mot bakgrund av att regeringen vill att mer transporter ska gå via järnväg och att den vill införa kilometerskatt på lastbilar för att begränsa utsläppen.

I det här läget vore det åtminstone rimligt att regeringen snarast gav tillstånd för de längre och tyngre virkesbilar som kan lasta ytterligare en virkestrave, och som har testats av Skogforsk. Enligt Skogforsk skulle antalet transporter kunna minska med 25 procent och koldioxidutsläppen med 10-15 procent. Det är faktiskt också en väg som leder närmare klimatmålet.