I höstas skördades världens första handsfreeodlade hektar spannmål. Det var en maltkornsgröda som vuxit vid universitetet Harper Adams i Storbritannien. Skörden satte punkt för första året av projektet Handsfree Hectar. Det drivs av universitetet i samarbete med företaget Precision Decisions.
Att odla handsfree innebär att alla maskiner var självkörande och givetvis förarlösa. För kartläggning, kontroll och övervakning användes drönare.
- Vi ville med projektet visa att det inte längre finns några tekniska hinder för att odla spannmål utan fysisk närvaro av människor i fält. Vi gjorde det dessutom med teknik som enbart innehåller industriella standardkomponenter och standardprogram, säger Martin Abell, ingenjör vid Precision Decisions.
Korngrödan blev delvis en utmaning för projektet, men under året har man utvecklat tekniken och förbättrat precisionen.
- Vid kornsådden i våras var traktorn lite svajig, det märktes på såraderna. Men det senaste halvåret har vi utvecklat systemet. Tröskan navigerade betydligt noggrannare än traktorn, men givet svajet hölls traktorn på behörigt avstånd från tröskan vid tömningarna, säger Kit Franklin, jordbrukstekniker och projektledare.
I höstas såddes handsfreegröda nummer två på fältet. Det var höstvete, men regnen ställde till problem. Sådden fick avbrytas och kunde avslutas först efter tio dagar.
- Flera företag har visat egna autonoma jordbrukssystem. Jag tror vi mycket snart kommer att se autonoma traktorer och robotar ute på jordbruk, säger Kit Franklin.
Projektet skulle också visa om det med standardteknik gick att robotodla ett hektar maltkorn utan att någon satte sin fot i fältet. Ett autonomt styrsystem monterades på en mindre Isekitraktor som fick så och spruta den plöjningsfritt odlade grödan. Såmaskinen används normalt för att så in marktäckande grödor mellan rader av vinstockar. Växtskyddssprutan kontrollerades av en vanlig sprutdator.
Säkerheten klarade laserscannrar på de autonoma fordonen. Scannrarna övervakade området framför maskinerna.
- Det var en utmaning att hitta system som fungerar under omständigheter som robotar normalt inte utsätts för, säger Martin Abell.
De senaste åren har mer precis odlig varit i fokus men det fungerar inte med dagens stora maskiner.
- Vore framtidens tröskor inte större än den 25 år gamla Sampo 130 med tvåmeters skärbord vi använt i projektet, skulle skördekartorna bli precisare och markskadorna mindre, säger Jonathan Gill, teknisk forskare vid universitetet.
Å andra sidan gör stora maskiner att väderriskerna minskar, Jonathan tror framtiden ligger i svärmar av små lätta maskiner med hög sammanlagd kapacitet.