Forskning hade gjort större nytta
Var gör skattepengarna mest klimatnytta – som subvention till traktorer eller som stöd till utveckling av dieseloljeersättande biobränslen, undrar Per Emgardsson i veckans krönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Förslaget från Miljöpartiet om att satsa tio miljoner kronor på biogastraktorer är intressant. Rötning gör gödseln bättre, och sedan 2016 har EU regler för metandrivna traktorer.
I biogasanläggningar körs metandieselmotorer optimalt. Då räcker fem procent diesel till att tända metanet. Det är viktigt för metan är 25 gånger klimatfarligare än koldioxid.
I statens MEKA-projekt byggdes traktordieslar om till metandieseldrift. Men jordbrukstraktorer körs sällan optimalt, så MEKAs Valtra N123 gick i snitt på 60 procent metan och 40 diesel. Den var i genomsnitt, men långt ifrån alltid, klimatsnällare än om den körts på fossildiesel. En sådan Metandieselvaltra står osåld, klar för leverans.
Innan metan kan tankas i en traktor måste biogasen renas och komprimeras. Det kostar mycket, så metan är lönsammast till flottor av fordon. Tändstiftsmotorer går också bra på metan, men de är sällsynta i jordbrukstraktorer.
Frågan är väl om de tio miljonerna inte gjort ännu större nytta för klimatet, och kanske för jordbruket i stort, om de i stället lagts på forskning och utveckling av sådana förnybara bränslen som med bibehållen avgaskvalitet kan brännas i alla de hundratusentals fossildieselmotorer som sedan 70 år sitter i Sveriges och Europas alla jordbruksmaskiner.