Forskarnas genväg i kampen mot rötan
Inom en snar framtid kan det bli möjligt att välja bort barrplantor som är känsliga för röta.
Rötskador på främst gran är ett stort och kostsamt problem för skogsbruket. Och som
Studier av trädens innersta har avslöjat en DNA-markör som är kopplad till trädens känslighet för infektion av rötsvampar.
– Vi har gjort tester som visar att det är möjligt att i förädlingen och plantproduktionen välja bort plantmaterial som är mottagligt mot röta i framtiden. De utvalda plantorna blir inte helt resistenta men känsligheten mot röta minskar, säger Bo Karlsson, trädförädlare på Skogforsk.
Kostar skogsbruket miljoner
DNA-testen för att visa på motståndskraft mot rötkänslighet är relativ billig.
– Eftersom rötan kostar skogsbruket många miljoner varje år så innebär all teknik som minskar problemen stora möjligheter att spara pengar.
Jan Stenlid, skogspatolog på SLU, berättar att testerna är baserade på gener som är kända för att bidra till trädens naturliga system för reaktioner på skador och svampangrepp. Rötkänslighetens koppling till de genetiska markörerna har bekräftats i kontrollerade försök.
– Hittills har vi verifierat ett litet antal markörgener, men målet är att kunna utöka antalet markörer för att på så sätt fånga in en större del av den variation i resistens som vi sett i olika granpopulationer, säger Jan Stenlid.
"Inget negativt"
Han betonar att projektet är ett gott exempel på samarbete mellan skogspatologer och trädförädlare. Några risker med att välja plantor som klarar rötangrepp bättre har inte kommit fram i samband med de försök som gjorts.
– Vi har inte sett några negativa konsekvenser för andra egenskaper och de växer lika bra som tidigare urval.
För att i genomsnitt få mer resistenta granar är det enklaste sättet att helt enkelt välja bort föräldraträd med hög rötkänslighet från dagens fröplantager. Det kan ge ett relativt snabbt resultat redan med några få markörer. Anlägger man nya fröplantager idag dröjer det ändå 15-20 år innan plantor med lägre rötkänslighet finns ute i produktionsskogen.
– Det här blir ett betydligt slagkraftigare verktyg om man kan jobba med sticklingar eller Somatisk Embryogenes (SE) där det är kortare väg mellan förädling och plantproduktion, säger Bo Karlsson.