"Forskarna brister i sitt uppdrag"

Påståendet från Wirsenius med flera att Engströms uppgift att vall kan binda ett ton kol per hektar och år skulle vara grundlöst saknar själv grund. Första sidan i den rapport Engström hänvisar till ger den uppgift han stödjer sig på. Och med detta saknar också Wirsenius med flera grund för påståendet att samma rapport pekar på att kolinlagringen i svenska gräsmarker skulle vara mycket begränsad, som mest 100 kilo kol per hektar. Här har Wirsenius med flera inte förstått skillnaden mellan gräsmarker, inklusive kultiverade sådana, som sköts för att producera en volym av gröda, och naturbetesmarker som medvetet hålls på en snål näringstillförsel för att gynna biologisk mångfald.

Ett annat faktafel är när Wirsenius med flera menar att Engström uttalar sig om nötkreatursskötsel. Engström skriver om de utsläpp av växthusgaser som Naturvårdsverket har beräknat att nötköttet ensamt bidrar med; cirka 4 procent. Enligt Naturvårdsverkets National Inventory Report 2015 (NIR) till FN om utsläpp av växthusgaser var de totala utsläppen från jordbruk i Sverige år 2013 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter av totala utsläpp i Sverige på cirka 41 miljoner ton.

Av de uppgifter som ges i NIR kan man beräkna att utsläppen för metan från nötkreatur motsvarade cirka 2,9 miljoner ton koldioxid. Av detta kan 1,3 miljoner ton hänföras nötkött, resten mjölkproduktionen. Detta gör att metan för nötkött motsvarar knappt 3 procent av totala nationella utsläpp 2013.

Notera, här bokförs utsläpp av lustgas i växtodlingen, och detta är enligt det internationella regelverket från FNs klimatkonvention. Det är därför fel att som Wirsenius med flera skriva att Engström väljer det ena eller andra, det Engström för fram är resultat som väl stämmer med officiella data framtagna efter internationella konventioner. Har Wirsenius med flera problem med de internationella konventionerna, ska de diskutera detta, inget annat.

Våra universitet och den offentligt finansierade forskningen har tre viktiga uppgifter; att med kvalitet driva forskning, utbilda nästa generationer av akademiker, och från forskningen bidra till samhällets bildning.

I denna replik har Wirsenius med flera visat att de inte har klarat att bygga en enkel replik på en debattartikel på en korrekt läsning av artikeln ifråga, den rapport den hänvisar till, och för klimatforskare lättinggängliga och självklara underlag som Sveriges officiella rapportering till FN rörande utsläpp av växthusgaser. De har därmed brustit i det tredje uppdraget.

Mot denna bakgrund finns skäl att ställa frågan om deras forskning håller samma nivå av faktaunderbyggnad och analys som denna debattartikel. Om så har samhället ett problem i ett effektivt användande av offentliga och begränsade medel för forskningsfinansiering. Ett annat är att bedöma bland annat från försiktighetsprincipen om deras forskning är så solid att policies rörande till exempel klimat, idisslare och köttskatt kan och bör vila på deras bidrag. Som Hellstrand (2013, 2015) i en vetenskaplig kontext visar finns betydande brister i bland annat det vetenskapliga underlaget från forskare vid Chalmers rörande förslag om köttskatt och andra policyåtgärder för att minska svensk och global idisslarproduktion.  

undefined

undefined

LÄS MER: Flera debattsvar på samma artikel här nedan och ovan

undefined

undefined

undefined

undefined