Forskare sätter pris på vall i slättbygd

Det är JTI-forskaren Pernilla Tidåker som tillsammans med kollegor från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska räkna på lönsamheten för tvåårig vall på de skånska, västgötska och uppländska slätterna.

– Vi kommer att räkna på vilket pris som krävs för att odla vall, samt de kort- och långsiktiga effekterna, säger Pernilla Tidåker.

Ökad mullhalt, bördighet och kolinlagring är positiva effekter som kommer av vallodling. Men i slättbygd, där vallen inte behövs till djurfoder, är det ändå lätt att välja andra ettåriga grödor som ger bättre betalt.

Forskarna vill nu undersöka vilket pris lantbrukaren behöver få för vallen för att den ska löna sig att odla. Miljöaspekterna på odlingen ska undersökas genom livscykelanalyser.

När vallen inte kan säljas som djurfoder, är grönmassa för biogasproduktion ett alternativ. Pernilla Tidåker menar att lantbrukaren genom att välja vall framför annan gröda delvis kan kompensera för att jordbruksmarken används till energiproduktion. Det genom att höja avkastningen på efterföljande gröda.

– Ökar vi skördepotentialen i Sverige kanske behovet av mark utomlands blir mindre, säger Pernilla Tidåker.

Syftet med studien är att ge ett stöd för lantbrukare som räknar på att införa vall i växtföljden, samt att ge ett underlag för beslutsfattare kring vad som krävs för att göra vallodling i slättbygd lönsam.

– Det kan vara ett beslutsstöd för myndigheter i framtiden för att avgöra vilken produktion vi vill stödja och hur vi kan stödja det, säger Pernilla Tidåker.

Studien, som bygger på beräkningar, startar i höst och kommer att pågå under två år.