Sommaren 2009 upptäcktes ett miljöbrott vid Ryftes grönsaker i Fole socken på Gotland. Bekämpningsmedel hade släppts ut i ett grusupplag och i januari förra året dömdes två före detta anställda och företagets VD, Yngve Andersson, för grovt miljöbrott och miljöbrott.
Alla dömda överklagade sina dommar och sedan drygt en vecka tillbaka pågår hovrättsförhandlingarna i målet.
undefined
Efter lunch hålls förhör med en tidigare, icke misstänkt anställd, som arbetade på Ryftes första gången 2008. Han får frågan om hur han trivdes på arbetsplatsen av åklagaren och säger att han aldrig kände att han gjorde något bra utan att det alltid var lite gnäll.
Åklagaren vill veta hur det går till med sprutning av bekämpningsmedel i företaget. På frågan om det användes handdatorer för att föra sprutjournaler svarar han nej.
Vittnet får berätta hur det var att ha Yngve Andersson som chef. Han berättar om en händelse när ett rapsfält sprutas i närheten av en förskola och vittnet tyckte att det blåste för mycket. Han ska då ha ringt Yngve Andersson som tyckte att det ändå skulle sprutas. Karin Andersson, chef på Ryftes, beslutade till slut att det inte skulle sprutas på fältet.
Åklagaren är färdig med sina frågor. Rättens ordförande lämnar ordet till den ena före detta misstänkta anställdes advokat, Staffan Fredriksson, som fortsätter utfrågningen av vittnet.
Vittnet får fler frågor om vad handdatorerna användes till och säger igen att dessa inte användes för att föra in uppgifter om besprutning.
Vittnet berättar om en händelse när taggbuskar skulle tas bort. Enligt honom ska Yngve Andersson ha velat få bort dem med en stor mängd av ogräsmedelt Round-up och sedan ha sagt att de inte skulle prata om det. Men vittnet ska ha vägrat att utföra besprutningen. Han berättar också om hur hans arbetsledare ibland kunde ge honom en order och sedan få en helt annan av Yngve Andersson.
Den andra misstänkte före detta anställdes advokat, Tomas Pettersson, fortsätter utfrågning av vittnet.
Vittnet får fortsätta att berätta om arbetsordern att bespruta mindre taggbuskar med ogräsmedlet Round-up. Enligt hans mening hade buskarna dött om de hade besprutats.
Advokaten Per E Samuelsson, som företräder Yngve Andersson, fortsätter ställa frågor till vittnet.
Vittnet fick sitt sprutcertifikat i mars 2012, något som advokaten betonar. Advokaten visar upp en kopia på sprutjournal från 2012 och frågar vittnet vad det är för papper.
- Det är en sprutjournal, svarar vittnet.
Vittnet får berätta att det är sådana här lappar han får som arbetsorder. Han får frågor om hur han sedan går tillväga för att bespruta åkrarna. Han får frågan om hur han sköljer ur tankarna när medlet är slut.
Han får frågor om hur beslutsordningen går till och vem vittnet frågade i vilka sammanhang. När det gäller rapsfältet får han igen frågan om han vägrade utföra besprutningen när det blåste. Advokaten påpekar att man inte alltid måste lyda Yngve Andersson.
Förhöret med vittnet avslutas.
Rätten kallar ett nytt vittne som har hjälpt Ryftes med besprutning men har inte varit anställd där. Han känner även en av de misstänkta före detta anställda privat.
Samma dag som det skulle göra brottsplatsundersökning vid Ryftes grönsaker sommaren 2009 skulle han dit och spruta. Han berättar att han reagerade på att det inte fanns handskar, förkläde, stövlar, visir och overall vid maskinen när han skulle sätta igång. Åklagaren undrar vad han tyckte om det.
- Det var inte bra, säger vittnet.
Han ombeds berätta hur de två misstänkta före detta anställda arbetade, enligt hans uppfattning.
- De jobbade mycket och var noggranna, säger han.
Åklagaren undrar om de före detta anställda någon gång satt sig över Yngve Anderssons beslut och får till svar att så var det inte.
Vittnet får berätta om dagen då han var där och skulle spruta och hur det gick till.
Åklagaren är klar med vittnet och advokat Per E Samuelson tar över utfrågningen. Advokaten vill veta hur mycket vittnet letade efter skyddsutrustning.
- Jag frågade en som jobbar där, säger vittnet.
Advokaten frågar om vittnet känner till rummet bredvid sprutrummet och vittnet säger att det gjorde han inte. Per E Samuelson säger att i det rummet fanns skyddsutrustning.
Vittnet får berätta om hur han gör för att skölja ur besprutningsutrustning.
Advokaten Tomas Pettersson ställer frågor. Han vill veta hur vittnet gjorde när han var på Ryftes senare och sprutade. Vittnet berättar att då fanns skyddsutrustning vid sprutan eftersom han hade la den där förra gången.
Förhöret med vittnet avslutas.
undefined
Rättegången fortsätter med ett förhör med Karin Andersson, dotter till Yngve Andersson och chef för Ryftes. Advokat Per E Samuelson vill veta hur besprutningsrummet ser ut och hur skyddsutrustning förvaras.
Advokaten vill också veta hennes version när det gäller besprutningen av rapsfältet. Hon berättar att det hade varit skriverier i media om vattenfrågan efter att åklagaren tagit nya vattenprover och tyckte att det var onödig provokation att spruta när förskolebarnen och deras lärare var där. Hon bad istället det tidigare vittnet att göra det en annan dag.
Förhöret avslutas.
Ett nytt vittne som arbetar på Ryftes kallas till rättssalen. Advokat Per E Samuelson frågar vittnet om besprutningen av tidigare nämnda rapsfältet. Vittnet säger att han fick frågan från tidigare vittne om de verkligen skulle spruta fältet när det blåste. Han ska då ha sagt att han inte tyckte det.
Förhöret avslutas.
Det är dags för tilläggsförhör med Yngve Andersson, VD för Ryftes. Per E Samuelson, hans egen advokat, börjar utfrågningen. Den första frågan som ställs är om Yngve Andersson minns den tidigare anställdas fråga om besprutning av rapsfältet. Det gör han inte.
Han får fråga om besprutning av de mindre taggbuskarna. Han minns inte att han gett någon order om det till det tidigare vittnet, däremot till en annan anställd. Han tycker inte att bekämpningen är märklig eftersom det inte går något vattendrag vid den aktuella platsen.
Advokaten går tillbaka i tiden och frågar om när Yngve Andersson frihetsberövades sommaren 2009 och förhören därefter.
- Jag blev hämtad vid 8-9-tiden, om jag minns rätt. Sedan fick jag vara kvar under två nätter, säger Yngve Andersson.
Advokaten frågar om han minns att han skrev instruktioner till de tidigare två misstänkta anställda. Det gör han inte och advokaten vill spela upp en del av polisförhöret för att friska upp sin klients minne.
Förhöret spelas upp.
I förhöret berättar bland annat polisen att det Yngve Andersson uppgav under tiden som anhållen inte stämmer överens med andra vittnens uppgifter.
Advokaten fortsätter utfrågningen av sin klient och vill veta vilken avsikt Yngve Andersson hade när han såg en av de misstänkta, tidigare anställda, göra rent sprutan på fel vid grusupptaget.
- Jag hade sagt till tidigare att de skulle sluta upp med det så det förvånade mig att de fortfarande höll på, säger han.
Åklagaren fortsätter utfrågningen. Han frågar om varför Yngve Andersson körde från platsen när han hade sagt till den tidigare anställde om sprutan.
- Jag blev arg och då åkte jag, säger han.
Nu fortsätter uppspelningen av tidigare polisförhör.
Advokat Staffan Fredriksson, som företräder en av de tidigare anställda som också misstänks för miljöbrott, börjar fråga ut Yngve Andersson. Han vill veta om när Yngve Andersson bad en annan anställd att skrapa ihop det gula bekämpningsmedlet i grusupptaget. Advokaten undrar vad Yngve Andersson menade när han i förhöret sa att "man vil ju inte bli polisanmäld".
- Det vill väl ingen, oavsett om det är för fortkörning eller vad det är, säger Yngve Andersson.
undefined
Efter upptäckten av miljöbrottet anlitades undersökningsföretaget Pentacon för att analysera markprover. Stig Gustavsson, Pentacon, frågas nu ut av advokat Per E Samuelson för att höra vad som har hänt med markproverna efter tingsrättens dom i januari 2012. Han redogör för vad som har påträffats i olika markprovningsrör sedan dess. I olika rör har olika ämnen varierat.
Den senaste undersökningen gjordes i december 2012. Pentacon har efter det föreslagit för Gotlands kommun att ta nya prover bör tas från flera olika rör i mars i år. Stig Gustavsson tror inte att några kemikalier från utsläppet 2009 kommer att nå dricksvattensbrunnar i närheten.
undefined