– Det är ett mycket känsligt läge just nu. Om skogsägarna inte upplever att skadenivåerna på tall minskar kommer det att bli svårt att motivera nya ansträngningar och investeringar för att få mer tall på tallmarkerna, säger Göran Örlander, skogsstrateg på Södra.
Resultaten från årets älgbetesinventering, Äbin, visar att drygt 16 procent av tallarna i Götalands ungskogar skadats allvarligt av viltbete det senaste året. Det är inte ovanligt att två av tre tallar har allvarliga skador vid drygt två meters höjd.
– Om den stora satsningen på tall ska lyckas måste avskjutningen av älg, rådjur och kronvilt öka under de närmaste åren. Skogsägarna i Götaland tar ett stort ansvar för tallen, och det måste även andra skogliga intressegrupper göra, säger Göran Örlander.
Södras mål är att fortsätta att öka försäljningen och nå åtta miljoner tallplantor under 2022.
Enligt Södra förlorar skogsägarna i Götaland cirka en miljard kronor i uteblivna intäkter varje år på grund av viltbetet vilket påverkar inte bara skogsgårdarnas ekonomi utan även samhällsekonomin och utvecklingen på landsbygden.
– Utöver det förlorar vi förnybar råvara som hjälper oss i omställningen till en mer klimatvänlig ekonomi. Tyvärr finns det en utbredd faktaförnekelse både om klimathot och viltbetesskador, som vi möter i den allmänna debatten, säger Göran Örlander.
Situationen för rönn, asp, sälg och ek ser också fortsatt bekymmersam ut, med en mycket liten andel träd med god konkurrensstatus och förutsättningar för trädbildning.
– Sammantaget ser det varken bra ut för skogsägarnas ekonomi eller den biologiska mångfalden, men även klövviltstammarnas kvalitet påverkas negativt när det uppstår brist på varierat foder. I grunden handlar detta om att skapa en långsiktigt hållbar balans mellan skog och vilt, men vi har inte råd att vänta. Därför är resultatet av höstens jaktsäsong självfallet viktigt, säger Johan Frisk, ansvarig för viltfrågorna på Södra.