Förbjuden plog lockar forskare
Hyggesplöjning är förbjudet enligt lag, men plogen kan få en ny chans i skogen. Det tror föryngringsforskarna på Skogforsk.
I jakten på en ny rationell teknik för kontinuerlig markberedning med inversmetoden kan en variant av den gamla hederliga plogen komma till heders igen.
– Vi har testat att placera en vanlig jordbruksplog framför skotarens framhjul. Plogen vänder upp en liten mineraljordstäckt torva som pressas tillbaka ner i fåran i upp- och nedvänt läge av tyngden från skotarens främre boggie. De första försöken ser mycket lovande ut, säger forskningsledaren Lars-Göran Sundblad i Sävar.
Han betonar att metoden bara är en av flera idéer som man jobbar med. En annan, som funnits med sedan 2007, är att använda två tandemmonterade harvtallrikar som fixar en inversmarkberedning under kontinuerlig körning.
– Det har visat sig lite svårt få upp mineraljorden på ytan med den tekniken men på lätta marker fungera det. Vi arbetar vidare med den som ett av huvudspåren som vi ska presentera för den grupp som branschen bildat för att stödja arbetet, säger Lars-Göran Sundblad.
Harvaggregatet skulle komma att kosta en hel del. En enkel plogprincip skulle däremot inte behöva bli så dyr.
– Vi har ju redan fått till ett billigt inversaggregat för grävare som lämpar sig för mindre hyggen och främst används i södra Sverige. Det kallas ”Karl-Oskar” och kostar 40 000 kronor och har redan sålts i 30-40 exemplar under första året. Nu söker vi en billig lösning även för kontinuerlig körning över större hyggen i främst norra Sverige, då kan bland annat plogprincipen bli intressant.
För Lars-Göran Sundblad, som är en teknikintresserad biolog, är resultatet i skogen avgörande
– Tekniken ska skapa bra biologiska förutsättningar och då är inversmetoden hittills bäst. Trots att den är ganska radikal så är det färdiga resultatet skonsamt och efter bara något år är spåren borta. Detta gäller även plogprincipen för invers. Den ska alltså inte förväxlas med gamla tiders brutala hyggesplogning. Miljöaspekterna är mycket viktiga när man ska utveckla ny markberedningsteknik, inte minst för skogsbrukets framtida rykte när det gäller markberedning, säger Lars-Göran Sundblad.