Förädling ger gran ett lyft
Granar kan växa lika bra som hybrider av asp och poppel. Det visar försök på Skogforsk och det kan i framtiden ge skogar som ger över 1 000 kubikmeter per hektar.
Man kanske inte tänker på det när man kör in till Skogforsks förädlingsstation Ekebo i Skåne, men till höger om infartsvägen står ett av Sveriges viktigaste förädlingsförsök.
– Det här är den perfekta demonstrationen av vikten av förädling och ett av våra mest värdefulla försök, säger Bo Karlsson, som är chef för svensk skogsträdsförädling.
Försöksplanteringen innehåller 18 grankloner av slovakiskt ursprung, där man gjort många sticklingar av utvalda plantor. Varje klon planterades för 33 år sedan i vardera två rader och skillnaderna är enorma.
Stor skillnad i kvalitet
Granarna i vissa rader är tunna och har tjocka buskiga kvistvarv. Riktigt dåligt för sågverken. I några rader har stammarna till och med spruckit. Men i några rader står fantastiska granar. Knappt någon kvist att tala om och stammarna är spikraka och tjocka. Skillnaden i, bland annat, produktion mellan bästa och sämsta klon är flera hundra kubikmeter per hektar.
– De bästa klonerna är fullt i klass med snabbväxande lövträd. Granen när den växer som bäst har en väldig produktionsförmåga. Här kan folk se genetik i verkligheten och vad man kan uppnå med förädling och om man väljer ut de bästa sorterna.
Testar på olika lokaler
Skogforsk menar att i jämförelsen med andra tillväxthöjande åtgärder intar plantering av förädlade plantor en särställning. Det kostar nästan inget extra och kan användas på hela den brukade skogsmarksarealen.
– Vi kan ta fram en ny sort på 20 år och det ska jämföras med 80 till 100 år i naturen. Och naturen testar bara på en plats där trädet släpper sina frön. Vi testar på fyra olika lokaler, från norr till söder, och ser hur det i genomsnitt går för olika sorter på dessa lokaler.
Importerar gran
Det genetiska urvalet går väldigt långsamt i självföryngrade skogar.
– Till exempel används inte svensk oförädlad gran i södra Sverige eftersom den inte har hunnit återanpassa sig efter istiden. Det är anledningen till att man de senaste decennierna nästan uteslutande importerar gran från Vitryssland och Östeuropa om det är brist på frö från fröplantager. Den skjuter skott senare, klarar vårfrosten bättre och har en längre tillväxtperiod på hösten.
Framtidens träd är lätt
Forskarna menar att prognoserna pekar på att vinsten med förädlat material ligger på 25 procent bättre och däröver. Just nu forskas det på att bekräfta de prognoserna.
– Personligen är jag övertygad om att vi har minst de här vinsterna. Större volym och högre höjd, som vi mäter i unga år, är ganska väl översättningsbart till total större produktion under hela omloppstiden, säger Bo Karlsson.
– Framtidens träd är ett som är lätt att etablera, lätt att sköta, lätt att skörda och som fångar så mycket kol som möjligt för klimatnytta och råvara till vår bioekonomi.
Tabell Granförsök Ekebo
33 år efter planteringen ser det ut så här. Boniteten är uppmätt till G36, men varierar beroende på vilken klon man boniterar efter. På grund av konkurrens är sannolikt sämsta sorten sämre än den skulle vara om den stått i ett eget bestånd och inte inklämd mellan bättre sorter. Omvänt gäller i viss utsträckning för bästa sorten.
Klon 3302(sämsta) 2920(Bästa) Medel för hela försöket
Volym(m3sk/ha) 409 956 770
Årlig tillväxt (m3sk/ha) 10 27 22
Medeldiameter (cm) 13,4 20,9 18,5
Grundyta (m2/ha) 37,3 93,9 66,4
Källa: Skogforsk