Flytgödsel bör harvas ner på våren

Höstspridning bör undvikas, eftersom fuktiga förhållanden leder till ökade lustgasemissioner. Det är några av slutsatserna från ett treårigt projekt vid JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Kunskapen om hur växthusgaserna metan och lustgas avges vid hantering av stallgödsel i det svenska jordbruket är bristfällig. Forskaren Lena Rodhe vid JTI har tidigare tillsammans med kolleger utvecklat utrustning och metodik för att mäta metan- och lustgasutsläpp från nötflytgödsel i lager. Nu kan projektgruppen i samarbete med Institutionen för mikrobiologi vid SLU, presentera resultat även för utsläpp av lustgas och metan från lager med svingödsel och efter spridning av flytgödsel, från såväl nötkreatur som svin.

- Resultaten från mätningar av lagrad svinflytgödsel bekräftar mätningarna från nötflytgödsel, att metanutsläppen verkar vara betydligt lägre än vad som tidigare har beräknats med schablonvärden, säger Lena Rodhe.

Forskarna kunde konstatera att det var främst metan som avgick från lagrad flytgödsel, och att emissionerna ökade med ökande temperatur, vilket talar för att lagren ska vara så små som möjligt under sommaren.

I lagren minskade metanemissionerna om man täckte med plastduk, medan täckning med halmsvämtäcke gav lustgasutsläpp vid ogynnsamma förhållanden, t ex i svinflytgödsellager under sommaren.

- Efter spridning i fält såg vi att markfukten spelar stor roll för lustgasemissionerna. Ju fuktigare, desto mer lustgasutsläpp, säger Lena Rodhe.

Fukten verkar vara viktigare än var man placerar flytgödseln. När forskarna harvade ner svinflytgödsel i torr såbädd, minskade lustgasemissionerna jämfört med när man bandspred gödseln på markytan. Men när nötflytgödseln myllades ned i fuktiga strängar i vall, ökade lustgasutsläppen något jämfört med när gödseln bandspreds på vallytan.

Det fleråriga forskningsarbetet om växthusgaser i stallgödsel kommer under hösten 2010 att presenteras i det populärvetenskapliga häftet JTIinformerar.

Källa: JTI