Antalet skador på fornlämningar och andra kulturmiljöer i skogen som bär spår efter människans historia har minskat något, men fortfarande är mer än en tredjedel, 35 procent, av lämningarna påverkade på något vis, och 16 procent har skador av olika grad. Sex procent av de undersökta lämningarna förra året hade skadats så grovt att det inte går att återställa lämningen.
– Det har blivit lite, lite bättre, men det går lite sakta, säger AnnKristin Unander, inventeringsledare på Skogsstyrelsen, till Land Skogsbruk.
Markberedning är det som orsaker flest skador, följt av körskador. Här behöver företagen och organisationerna jobba mer medvetet på ledningsnivå, anser Skogsstyrelsen.
– Det är inte markberedarnas fel. Problemet är ofta att den som sitter i maskinen inte har fått tillräcklig information. Det är ett organisationsproblem som man måste göra något åt. Det är en ledningsfråga, att välja rätt entreprenörer och se till att de har rätt underlag, säger AnnKristin Unander.
Störst andel skadade lämningar finns i södra Norrland. 44 procent av de undersökta lämningarna hade skador, varav hälften var grova. I Svealand var elva procent av lämningarna skadade.
– Det är mycket bättre i Svealand, vi tror att det beror på att de har fler registrerade kultur- och fornlämningar. De som kör i skogen är mer tränade i att hantera lämningar, medan man i Norrland kanske bara har en om året. Organisationerna i Svealand är mer vana att hantera detta, det är vår teori, säger AnnKristin Unander.
Så går inventeringen till
Skogsstyrelsen följer varje år upp hur fornlämningar och andra kulturmiljöer som bär spår efter människans historia påverkats av skogsbruket. Den senaste inventeringen är gjord på ungefär 400 avverkningar där omkring 1000 lämningar ingår, varav 30 procent är fornlämningar.
Inventeringen görs tre år efter avverkningen.
Att förstöra eller skada fornlämningar är ett brott mot kulturmiljölagen.