Flera miljöstöd ökar snarare än minskar övergödningen
Miljöstödet till skyddszoner, ekologisk produktion och naturbetesmarker ökar näringsläckaget. Effektivast för att minska näringsläckaget är stödet för anläggning och renovering av våtmarker.
Övergödningen av Östersjön orsakas bland annat av näringsläckage från lantbruket och för att minska läckaget finns ett flertal stöd inom landsbygdsprogrammet.
Men hur stor effekt har de olika stöden på näringsläckaget?
Agrifood har nu presenterat en studie som gjorts på uppdrag av Jordbruksverket, en del i den slututvärdering som görs av landsbygdsprogrammet 2007-2014.
Unik metod
Arbetsmetoden som Agrifood har använt sig av är unik. Genom att koppla samman uppgifter om miljöstöd för nästan 40 000 gårdar med uppgifter om näringsinnehåll i vattenprover från 4 300 sjöar och vattendrag i hela landet har en närmast heltäckande empirisk utvärdering av miljöstödets effekter på näringsläckaget gjorts.
– Den sammankoppling av data som vi gör har aldrig gjorts tidigare, varken för Sverige eller något annat land. Men vi har bra data i Sverige som har tillåtit oss att göra detta, säger Martin Nordin, nationalekonom på Agrifood och en av författarna till studien.
Oväntade resultat
Resultaten som man fått är både förväntade och oväntade.
– Ett resultat som är oväntat är att stödet till skyddszoner inte minskar näringsläckaget. Det till och med svagt ökar det vilket kan ha att göra med att det är tillåtet att låta skyddszonerna betas, säger Martin Nordin.
Stödet till bevarande av naturbetesmarker leder också till ökat kväveläckage, inte heller det var förväntat. Även här tror Martin Nordin att det beror på att betande djur, som ju är en förutsättning för att få stödet. Rapportförfattarna konstaterar också att syftet med stödet är inte att reducera näringsläckaget utan till att bevara biologisk mångfald.
Mest effektivt
Det mest effektiva stödet är det för anläggning och restaurering av våtmarker. Även stöden för fånggröda/vårbearbetning, miljöskyddsåtgärder och värdefulla kulturmiljöer minskar näringsläckaget.
Stödet för värdefulla kulturmiljöer finns inte kvar i det nya landsbygdsprogrammet och det förvånar författarna att det minskar näringsläckaget. Men man drar slutsatsen att en stor del av stödet gått till skötsel av småvatten och öppna diken i jordbrukslandskapet som kan fungera som näringsfällor, liknande våtmarker.
Mer forskning behövs
Även stödet till ekologisk produktion ökar näringsläckaget. Förklaringen är även här naturgödsel. Tidigare forskning har visat att ekologisk produktion, som använder sig av naturgödsel, riskerar att leda till ökat näringsläckage.
Författarna till studien konstaterar att de inte vet vilka mekanismer som ligger bakom de oväntade resultaten, även om de ställer upp ett antal hypoteser.
– Det behövs ytterligare forskning för att klargöra orsakssambanden. Vissa av miljöstöden kan bli betydligt bättre, säger Martin Nordin.