Elektroniska öronbrickor är inte ett hot – det är en investering

Replik på debattinlägget: Stoppa monopol på öronmärkning – riskerar bakslag för fårbönder av Ulrik Jönsson, fårproducent, Åhus.

Vi förstår oron hos dem som reagerat på beslutet att det från den 1 januari 2026 kommer att krävas elektroniska öronbrickor (EID) för nyfödda kalvar och lamm som ska tas emot till slakt inom Svenska Köttföretagens ägarslakterier. Förändringar väcker alltid frågor, särskilt i tider när många producenter redan pressas hårt av kostnadsökningar. Men det är viktigt att hålla isär vad som upplevs som ett problem här och nu – och vad som faktiskt är en nödvändig investering för framtiden.

Det stämmer att det i dag finns en dominerande leverantör av godkända EID-märken. Det har vi varit väl medvetna om. Samtidigt ser vi tydliga signaler om att fler aktörer nu utvecklar och lanserar sina produkter. I takt med att marknaden växer kommer konkurrensen att öka, vilket både pressar priserna och förbättrar utbudet. Vi delar debattörens uppfattning om att Jordbruksverket måste lägga resurser på att fler märken i snabb takt kan bli godkända och att dagens CDB-system utvecklas så att tekniken med elektroniska öronbrickor kan utnyttjas i kedjan mellan uppfödning, transport och vid slakt.  

Att ett EID-märke kostar några kronor mer än ett traditionellt plastmärke är också sant. Men sett till helheten är skillnaden inte avgörande. För ett slaktlamm med ett värde på runt 1 700 kronor handlar det om en merkostnad på cirka 25 kronor – en skillnad som inte avgör lönsamheten men som kan öppna dörren för helt nya arbetssätt.

Elektronisk identifiering är inte ett byråkratiskt påfund. Det är ett verktyg som kan ge bättre spårbarhet, minskad felmärkning, effektivare hantering vid slakt och – inte minst – bättre möjligheter att samla data för avel, hälsa och ekonomi. I dag används EID-märkning på omkring 35 procent av alla lamm som föds i Sverige. De uppfödare som redan infört systemet vittnar om konkreta fördelar: snabbare och säkrare registrering, färre fel, enklare stallarbete och bättre uppföljning av varje djurs tillväxt och hälsa. Det är också grunden för en lönsammare och hållbar produktion – precis det som Ulrik Jönsson efterlyser i sitt debattinlägg. Sverige ligger faktiskt långt efter övriga EU när det gäller EID och det är hög tid att Sverige hänger på genom att vi bredare utnyttjar den utveckling som systemet erbjuder. Det är en uppfattning som delas av producentföreningarna för lamm och nöt i landet. Vi upplever generellt en mycket positiv inställning från uppfödarhåll till detta initiativ men givetvis finns det de som inte delar denna uppfattning.

Vi arbetar för att systemet måste vara rättvist och fungerande för alla – även de mindre producenterna. Därför kommer vi att fortsätta arbeta tillsammans med leverantörer, myndigheter och producentorganisationer för att:

• Öka tillgången till fler godkända leverantörer
• Förenkla hanteringen i praktiken så att arbetet blir effektivare och säkrare i vår kedja
• Bidra till att tekniken blir så prisvärd och användbar som möjligt

Men vi kan inte låta rädslan för förändring stoppa en utveckling som stärker svensk köttproduktion. När vi digitaliserar identifieringen tar vi ett steg mot en modern, effektiv och transparent livsmedelskedja. En kedja som stärker konsumenternas förtroende, underlättar för producenterna och där målet är att göra Sverige mindre beroende av import.

Hans Agné 

VD Svenska Köttföretagen