Fixa bästa fodret själv

När mjölkgårdarna blir allt större blir det lättare att räkna hem den investering som trots allt krävs för att blanda det egna kraftfodret. Med sex olika typgårdar visar forskare och rådgivare från SLU, Växa Sverige och andra forsknings- och rådgivningsorganisationer på möjligheterna.

Nogrannhet krävs

– En del lantbrukare har tagit steget fullt ut att blanda eget kraftfoder, men de är fortfarande i minoritet. Sedan har vi dem som gått halva vägen och köper in till exempel åkerbönor och rapsmjöl som de sedan kompletterar med en foderblandning från foderindustrin. Många ser ekonomiska fördelar att blanda foder i egen regi, men det kräver noggrannhet samt tekniska och praktiska lösningar som fungerar, säger Anders H Gustafsson, foderexpert på Växa Sverige.

Beskrivande rapport

I den rapport som tagits fram ”Tekniklösningar för egenproducerat kraftfoder i besättningar med mjölkkor” beskrivs olika alternativ utifrån storlek på besättning, vad man odlar på gården, vad man behöver köpa in och vilken utrustning som krävs.

– Många lantbrukare som är intresserade av att blanda eget kraftfoder är osäkra på vilken teknisk lösning de ska satsa på. Det är svårt att hänvisa dem till rådgivningen eftersom vi har få rådgivare i landet som har kompetensen vad gäller inomhuslösningar för foder, säger Anders H Gustafsson.

”Orörd mark”

Därför är han glad för att den första rapporten är klar som kan användas som underlag vid investeringsbeslut. Ytterligare rapporter är på gång, närmast en om foderhygien när man blandar eget kraftfoder.

– Nästa steg är att beskriva ekonomin kring att blanda sitt eget foder. Det handlar om investeringskostnader, men även kostnader för underhåll. Vi bryter nästan orörd mark när det gäller just underhållskostnader, ytterst lite data finns att tillgå, säger Anders H Gustafsson.

Rapsmjöl funkar

I typgårdarna utgår man från att endast inhemska råvaror används: Spannmål, raps, ärter och åkerböna.