Finland stöper om skogsbruket

För Finlands 740 000 skogsägare, fler än dubbelt så många som i Sverige, väntar nya tider. Förändringarna påverkar alla skogsägare och ger en bild av att ”hela skogen stormar” i Finland.

– Statens mål med det som nu sker är att motivera skogsägarna att sköta sina skogar och att avverka. Ett sätt är att öka konkurrensen och öppna upp marknaden så att skogsägarna kan möta flera köpare och få flera anbud på sina rotposter, berättade Karen Wik-Portin, regiondirektör för Skogscentralen i Helsingfors.

Karen Wik-Portin deltog vid Skogens Dag i Umeå, en temadag om Finlands skogsbruk, arrangerad av organisationen Mera Skog i Västerbotten nyligen. Där berättar hon bland annat att tillväxten i de finska skogarna är drygt 100 miljoner fastkubikmeter på bark, m3fpb, av det avverkas och utnyttjas bara lite mer än hälften, totalt 60 miljoner m3fpb, inklusive 10 miljoner m3fpb som importeras. Skogsindustrins exportvärde har halverats sedan 1980 fram till i dag och antal anställda i både industri och skogsbruket har nästan halverats under samma period.

I den nya Nationella skogsstrategin som ska gälla i Finland till 2025 sägs att skogsbruket är en mycket viktig näring som ska stärkas.

– Första punkten är att Finlands ställning som världens ledande skogsnation ska stärkas. Vår utnämning till ”ledande” kanske ni i Sverige undrar över men man får se det som en ambition. Vi ska sköta skogarna hållbart, främja företagandet och förnya sektorn så att vi som nation kan nå målet att bli en bioekonomi, sade Karen Wik-Portin.

Samtidigt som skogsnäringen tappat i betydelse så händer det nu positiva saker i strategins anda. Industrin planerar miljardinvesteringar i cellulosaproduktion för nya produkter. En satsning som kommer att öka efterfrågan på ytterligare 12 miljoner fastkubikmeter råvara, berättade hon.

Det som närmast händer i Finland är fastställandet av en ny lag om finansiering av hållbart skogsbruk. I en tidigare lag som gäller till 30 juni i år finns ett omfattande nationellt stödsystem för olika åtgärder som skogsägarna gör, exempelvis har föryngring hittills kunnat ge skogsägaren drygt 4500 kronor per hektar i direktstöd. Andra åtgärder som ger bidrag är dikning, gödsling, vägbyggen, ungskogsskötsel och mycket mer. Totalt har de finska skattebetalarna satsat närmare 600 miljoner kronor per år. Snart upphör det systemet och en ny lag med något färre åtgärder som ger stöd tas i bruk.

– Finlands regering har just skickat det till EU, även om inte unionen satsar pengar krävs ett godkännande därifrån. Vi vet inte hur det går men en del stöd kommer att försvinna, bland annat när det gäller föryngring. Det är en spännande tid för skogsägarna, sade Greger Erikslund, som sköter lagtillsyn på Skogscentralens Kusten-region.

Han berättade också om erfarenheter med den avreglerade skogslagen.

– Lagen öppnade för alternativ till kalhyggesmetoden. En del skogsbrukare och forskare trodde att många skogsägare skulle välja att avverka med luckhuggning och mer gallringslika metoder. Första året har det inte alls blivit så. På bara en procent av den avverkade arealen har andra metoder än kalavverkning använts.

Den nya lagen har inga restriktioner om vid vilken ålder som skog får avverkas, i princip kan en skogsägare välja att kalavverka en ung gallringsskog.

– Det är ju inte smart, men lagen stoppar det inte. Och faktum är att den här möjligheten till slutavverkningar av yngre skogar skett vid mer än var tionde slutavverkning senaste året. Troligen handlar det om att en del passar på och att öka totalvolymen genom att även fälla yngre skog i anslutning till den gamla skogen, berättar Greger Erikslund för Skogsland.