Finland är ett av de fyra EU-länder som har lyckats förhandla fram undantag från regeln om att maximalt 8 – 15 procent av de direktstöden får ges i form av så kallade produktionskopplade stöd, var syfte är att stötta vissa näringsgrenar.
Finland får på detta vis koppla 20 procent av inkomststöden, vilket kommer att ge en ökad trygghet för främst mjölk- och nötköttsproducenterna.
Av den femtedel av stöden som Finland produktionskopplar går 11 procent till nötkött och kalv, 6 procent till mjölk, 1 procent till får. Resten kopplas till bland annat spannmål och stärkelsepotatis.
Även tidigare har Finland kopplat EU-stöd speciellt till nötkött. En nyhet i denna reform är att kopplingen även omfattar mjölkproduktion, vilket är för att kompensera för vissa nationella stöd som Finland har fått sänka.
Sverige kommer att produktionskoppla cirka 13 procent av direktstöden, inom den så kallade första pelaren. De sker i form av ett nytt så kallat nötkreatursstöd till som den som har haft djur över ett år kan söka. Stödet går till både mjölk och nötköttsproducenter.
Av EU-kommissonens sammanställning framgår att alla länder utom Tyskland har valt att på något vis produktionskoppla stöden. Danmark och Nederländerna är bland de nio länder som låter mindre än åtta procent av direktstöden gå till en viss näring.
I EU är det bara Portugal som kopplar en större andel av stöden än Finland. Portugals andel är 21 procent. Lilla Malta är ett särfall med 57 procent kopplade stöd till vissa jordbrukssektorer. Över gränsen ligger också Belgien, 17 procent.
EUs direktstöd består i Sverige av fyra typer av stöd från 2015: Gårdsstödet som är frikopplat från produktionskrav, förgröningsstödet, stödet till unga jordbrukare och nötkreatursstödet.