Filosofen som drog till skogs

Han har inte långt hår, ett yvigt skägg eller något annat attribut som, lite fördomsfullt, skulle avslöja honom som filosof. Men filosof är just vad han är, lite mer precist är han lektor i filosofi vid Umeå universitet.

Ett starkt intresse för naturen smittade över till filosofin och resulterade i en doktorsavhandling 2008 som landade i slutsatsen att vi bör bry oss om naturen för dess egen skull. Alltså att skogen inte bara är en plats till nytta för människan där massaved, timmer och annat nyttigt produceras.

I år har han tagit ett nytt kliv in i skogen. Han är troligen den första professionella filosof som deltar i ett rent skogsproduktionsprojekt. Tillsammans med skogsforskare och deltagare från det praktiska skogsbruket håller han på och studerar alternativa främmande trädslag för en framtid där ett varmare klimat riskerar att slå undan rötterna på granen.

– Visst känner jag mig lite som en främmande fågel i detta sammanhang. Min roll har mest varit som observatör, men det har varit mycket intressant. Mitt intresse för skog och skogsbruk har ökat, säger Lars Samuelsson.

Självklart är det intressant att höra vilka filosofiska aspekter på skog som dykt upp under arbetet. Det blir inte så mycket prat om främmande trädslag när vi följs in i en äldre talldominerad blandskog i Obbola vid Västerbottenskusten där han bor.

– Så här ska en skog se ut, den trivs jag i. Jag förstår och accepterar argumenten för skogsbruk men har ändå svårt att se att den här gamla skogen förmodligen ska huggas ner i framtiden. Med tanke på skogens stora sociala värde anser jag att jag som närboende borde få ett ord med i laget om hur markägaren ska sköta den.

Lars Samuelsson ser inget stöd för den närmast ”fundamentalistiska” syn på äganderätten som brett ut sig under senare år.

– Markägare hävdar ibland att ”i min skog gör jag som jag vill”. När det byggs en väg så måste exploatören lyssna på och ta hänsyn till berördas synpunkter, en kalavverkning kan vara ett lika stort ingrepp. Att hävda att äganderätten i alla lägen trumfar över andra värden finns det inget stöd för. Skogen är en del av samhället, en gemensam resurs.

Han menar att det kan bli ett problem med för lite demokratiskt inflytande.

– På ett mer filosofiskt plan kan man till exempelvis se det som något av en tillfällighet att jag äger min villa, eller att någon äger skog. Jag får inte helt göra hur jag vill med min villa, när jag kör bil och mycket annat. I de flesta sammanhang har samhället satt upp regler för hur vi ska bete oss, även kring det vi äger.

Att även ministrar och lagstiftare ger uttryck för en fundamentalistisk syn på äganderätten i skogen är illavarslande, menar Lars Samuelsson.

– Särskilt problematiskt kan detta bli när man som nu har en skogsvårdslag som till stor del bygger på ”frihet under ansvar”. Att leva upp till det ansvaret innebär väldigt höga krav på skogsägarna och branschen.

Det som kan spä på problemen är att många skogsägare inte bor på fastigheten och kanske inte har en känsla för sin skog. De kan även ha svårt att ta del av grannarnas åsikter, synpunkter som han anser bör komma fram. Många skogsägare är också utlämnade åt virkesköpare som i realiteten tar många av markägarens beslut.

Kanske borde ansvaret, som följer av friheten, delas på ett tydligare sätt, funderar han.

– Om sedan samhällets lagtillsyn inte utkräver fullt ansvar där det blir fel så är det inte konstigt om det blir en häftig debatt om skogsbruket, säger han.

Dagens Nyheters starkt kritiska artikelserie om ”Skogen vi ärvde” är mot den här bakgrunden inte någon överraskning.

– Det bästa sättet att bemöta kritiken är, som jag ser det, att skogsägarna och branschen fullt ut tar det stora ansvar som följer med friheten. Det handlar om etik och moral, viktiga delar i filosofin, säger Lars Samuelsson.

Samtidigt betonar han att samhällets regler måste vara tydliga och långsiktiga.

– Markägaren som investerat långsiktigt i sin skog ska inte plötsligt möta helt andra regler som rycker undan planeringen. I fall där samhället inte följer sina egna regler bör markägaren kompenseras.

Lars Samuelssons arbete i gruppen inom projektet Future Forest kring främmande trädslag är avslutat, men inte slutredovisat.

– Vad resultatet blir vet jag inte än. Min uppgift var främst att studera arbetet i gruppen som skett i dialogform. Det var i huvudsak deltagare från skogsbranschen, både skeptiker till, och förespråkare för, exoter. Det gjorde diskussionen intressant, även om det säkert hade gett ännu mer om även miljörörelsen hade ställt upp i arbetet.

Lars Samuelsson fortsätter gärna att filosofera runt skogliga frågor om tillfälle dyker upp. Någon tanke på att byta universitetet mot en anställning som bolagsfilosof, typ den utveckling där biologer blev bolagsekologer, har han inte.

– Nej, jag tror inte att det blir aktuellt och dessutom vill jag ha kvar den frihet som den akademiska världen ger mig, säger han.