Fick olika analyssvar
Samma grynhavre klassades på tre olika sätt – som bränsle, foder och gryn. Fusarium-Don kostade spannmålsodlaren Åke Johansson drygt en femtedel av grynhavreinkomsten.
– Nu ska jag låta det här smälta in. Det står för stora pengar på spel, nästa år får det bli ärter och svartträda i stället för havre, säger Åke Johansson i Gränby, Åkerlänna på Uppsalaslätten.
Analyserna av hans tre lastbilslass grynhavre gav vitt skilda Don-värden. Lassen höll 8 400, 4 100 och 1 400 ppb (biljondelar) Don och klassades som bränsle á 0,72 kr/kilo, foder á 1,17/kilo respektive gryn á 1,28 kr/kilo. En omanalys av det första lasset visade på 8 300 ppb.
På sina 80 hektar brukar Åke odla 20–25 hektar grynhavre som omväxlingsgröda. I år lejdes en extra tröska in för att rädda grynhavren. I väntan på Lantmännens bil mellanlagrades den 15-procentiga havren i två utlastningsfickor.
Åke har svårt att förstå den stora spridningen i analyssvaren. Havren odlades på fält i närheten av varandra och med likartad jord som alltid plöjts och halmbärgats. Enligt branschens riktlinjer borde smitttrycket på Åkes fält därför vara så lågt det kan vara i en havregröda.
Kring midsommar regnade det och havren växte bra, så efter en fältvandring beslutade Åke i samråd med rådgivaren att svampbehandla med Comet för att undvika rost. Fusariuminfektioner och DON reflekterade han inte över, det har tidigare inte varit aktuellt. Efter skörd blandades lassen om under hanteringen på gården och de båda utlastningsfickorna fylldes för att få snabb utlastning.
Åke säger att han har missat en sak.
– Jag tog inget referensprov av partiet innan havren lämnade gården. Men med så här stora analysvariationer får jag väl i framtiden lägga undan fler prover per lass.
– Om jag hade sett att det var mycket svamp och jag fått höga analystal i alla lass hade jag accepterat resultatet. Men nu vet jag inte vad jag ska tro. Med så olika svar verkar endera provtagningen eller analysen inte vara robust, säger Åke.