En äldre hingst och ett sterilt sto. Det var första paret ut när Bengt Erlingsson för ett 20-tal år sedan beslöt sig för att ge sig på kamelproduktion. Då hade han kämpat i över ett år för att få någon att sälja en kamel till honom, men fått nobben med motiveringen att han inte kunde någonting om kameler. Vilket också var sant.
– Det var inte så noga genomtänkt. Jag tyckte bara att kameler var himla coolt och tänkte att man kanske kunde tjäna någon slant på dem, skrattar Bengt Erlingsson.
Fast helt ogrundad var drömmen om kameler ändå inte. Som tredje generationens lantbrukare på gården Ormöga tänkte Bengt Erlingsson att kameler borde fungera väl på det karga alvaret. Det visade sig vara en korrekt analys och i dag utgör de cirka 30 kamelerna ett utmärkt komplement till dikorna för att hålla markerna i hävd.
– Där fungerar kamelen utmärkt. Jag skulle säga att de är mer tacksamma än nöt för de är inte alls kräsna med vad de äter, säger Bengt Erlingsson.
Kamelerna har också visat sig vara kostnadseffektiva. De äter mindre än korna och har en fastare gödsel som minskar ströåtgången. Å andra sidan kräver de mer hantering på individnivå, vilket är ett tungt argument för att inte helt ersätta dikorna med kameler.
I år blev det fem nya individer som med än så länge slokande pucklar skuttar omkring i hagen kring sina betydligt mer sävliga mammor.
– Det känns fortfarande speciellt att få kamelföl. Det är fortfarande inte rutin. Jag blir aldrig blasé på kameler, konstaterar Bengt Erlingsson.
Men väntan på kamelföl är lång. Kameler har 13-14 månaders dräktighet och säsongsbunden brunst vilket gör att det bara blir ett föl vartannat år. Betäckningen sker i december och sköts av kamelerna själva – det är omöjligt för ett mänskligt öga att se om ett sto är brunstigt eller inte.
Likaså är det svårt att avgöra om stoet sen blir dräktigt. När vi besöker hagen där hingsten Prins Ali går med sina nybetäckta ston väntar en överraskning. Det ståtliga vita stoet Sheila har fått juver och väntas föla inom kort – långt efter att Bengt gett upp hoppet om att hon var dräktig.
I dag finns ett hundratal kameler i Sverige och Bengt Erlingsson uppskattar antalet besättningar till omkring tio. De flesta har kameler från Ormöga och import sker även från andra EU-länder.
Ett första steg mot ett nationellt nätverk har tagits och Bengt Erlingsson tror att kamelen är på frammarsch i Sverige.
– Det finns ett gryende intresse för att hålla kameler som hobby. De kan göra allt som man kan göra med en häst utom att hoppa.
Läs mer om Bengt och hans kameler i Land Lantbruk nummer 24 och lyssna på honom i Land Lantbruks podcast, avsnitt 5 som du hittar