Översättningsfel kan ha skapat hårdare artskyddsregler

Skogsutredningen 2024 uppmärksammade att en översättning till svenska i artikel 5d i EUs fågeldirektiv skiljer sig väsentligt från andra språkversioner. Avsnittet handlar om vad som menas med att avsiktligt störa vilda fåglar och när en sådan störning ska vara förbjuden.

– Jag ville egentligen bara peka på att det finns ett fel som borde rättas till, säger utredaren Göran Örlander.

När det gäller översättningarna av EU-direktiv strävar man efter att det ska bli så lika tolkning som möjligt på alla språk.

Stor skillnad

Skogsutredningen jämförde den svenska översättning med engelska, franska och danska. Då visade det sig att det fanns en stor skillnad mellan svenska och de andra språkversionerna.

I de andra språkversionerna ska en störning av fåglarna ha ”signifikant betydelse” eller ”väsentlig betydelse” för att det ska anses vara en störning och utlösa ett förbud, medan det i den svenska versionen heter att en störning som ”inte saknar betydelse” ska utlösa förbud.

Det betyder alltså att den svenska versionen utlöser ett förbud, eller inskränkning, redan på låga störningsnivåer, medan de andra språkversionerna kräver en signifikant eller väsentlig påverkan för att ett förbud ska utlösas.

Lagen tillämpats hårdare

Den felaktiga svenska översättningen av artikel 5d i fågeldirektivet kan med andra ord ha betytt att den svenska Artskyddsförordningen tillämpats hårdare än vad som var tanken med EU-direktivet och att Sverige därmed har en mer restriktiv hållning än övriga EU.

– Jag tycker att Artskyddsförordningen ska ändras så att den svenska författningen bättre stämmer överens med andra språkversioner vilket skulle innebär ett steg mot att klargöra när en störning ska vara förbjuden, säger Göran Örlander.

Skogsutredningen konstaterar att om en störning måste ha en väsentlig påverkan på möjligheten att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, i stället för att som i dag bedöma om en störning saknar betydelse, så ställer det upp en mycket högre tröskel för vad som utgör en förbjuden störning.

Göran Örlanders slutsatser i Skogsutredningen får stöd av Mattias Derlén, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och forskare och lärare i konstitutionell rätt och EU-rätt. Han har särskilt studerat frågor om unionsrättens språkhantering och betydelsen för tolkning och tillämpning av EU-rätt i nationella domstolar.

Allvarligaste typen av fel

Mattias Derlén har jämfört den svenska översättningen av artikel 5 d fågeldirektivet med 13 andra språk och kommit fram till att det är uppenbart att den svenska versionen tydligt avviker från formuleringarna i de andra språkversionerna.

– Alla andra språkversioner som jag tittat på använder, med lite olika exakta ordval, signifikant, väsentlig, betydande och jag kan bara konstatera att det är den svenska versionen som avviker, säger han.

Han menar därför att det är tydligt att EU-lagstiftaren måste ha avsett att förbudet skulle utlösas först vid en väsentlig störning.

Att det blir fel i översättningar av EU-direktiv är inget ovanligt i det omfattande översättningsarbete som EU bedriver.

– Det händer ibland att det blir fel eftersom det trots allt människor som gör det här arbetet. Men det här är ett exempel på den allvarligaste typen som får ganska stora konsekvenser både praktiskt och ekonomiskt för enskilda medborgare, säger Mattias Derlén.

Flerspråkig EU-rätt

Han menar att det här är ett tydligt exempel på att EU-rätten är flerspråkig och att man inte kan förlita sig bara på en enskild språkversion.

– Man kan inte förstå den svenska versionen ensam utan den ska alltid förstås tillsammans med de andra. Min erfarenhet är att lagstiftaren ofta gör en kontroll mot några andra språk, men i det här fallet verkar det inte ha skett, säger Mattias Derlén.

Artskyddsförordningen måste ändras

Att korrigera den svenska översättningen av fågeldirektivets artikel 5d är EUs uppgift. Det är en process som kan ta lite tid.

– Men ur ett rättsligt perspektiv är det inte nödvändigt att invänta en rättelse. När översättningsfelet nu uppdagats ska de svenska domstolarna använda den rätta tolkningen av direktivet när de tolkar Artskyddsförordningen, säger Mattias Derlén.

I ljuset av att den svenska översättningen av fågeldirektivet behöver ändras, tycker Mattias Derlén att det är självklart att Artskyddsförordningen också måste ändras.

– Eftersom EU har principer om lojalt samarbete och att man ska ha gemensam tolkning av direktiv behöver artskyddsförordningen uppdateras så att det krävs en väsentlig påverkan för att förbudet ska utlösas, säger Mattias Derlén.