Få har sökt brandstöd
Det har bara kommit in ett 30-tal ansökningar om brandstöd till Skogsstyrelsen. Och nu är det bråttom. Efter den 1 november är det för sent.
Det var dryga 200 skogsägare som drabbades av de svåra skogsbränderna under sommaren 2018. Regeringen beslutade om ett åtgärdspaket där skogsbruket skulle få 72 miljoner kronor i stöd.
Bland annat skulle skogsägare få dela på 44 miljoner kronor i ett brandstöd som ger 20 kronor per fastkubikmeter extra för timmer och 50 kronor per fastkubikmeter extra för bränsleveden.
Risk att pengarna fryser inne
För att kunna ansöka om stöden måste dock virket vara avverkat och inmätt vid bilväg och ansökan vara inne före den 1 november. Annars fryser pengarna inne.
– Vi har bara till den siste december 2019 på oss att betala ut. Vad jag förstår finns det inga pengar i 2020 års budget för stöden, säger Anders Frisk, processförvaltare och stödspecialist på Skogsstyrelsen.
Långt ifrån alla har sökt
Men det har varit ett lågt inflöde av ansökningar.
– Idag har vi inne mellan 35 och 40 ansökningar. Ska vi hinna komma upp i 200 är vi en bra bit ifrån. Många drabbade skogsägare har varken hunnit avverka eller mäta in virket.
En brist på avverkningsresurser
Han berättar att entreprenörer har koncentrerat sig på att avverka grovt timmer i första hand. Inte att avverka fastighet efter fastighet.
– Man högg det som skulle sågas i våras. Sågverken höll på fram till början på sommaren sedan stängde man. Nu håller man på med de klena bestånden och energiveden. Men det har dragit ut på tiden.
Det har varit brist på avverkningsresurser på grund av kriser i andra områden. Det har bland annat varit stormvirke och granbarkborreangrepp som ska hanteras.
– Man måste också hålla igång avverkningsapparaten för massaindustri och den kan inte ta brandskadat virke. Det måste finnas maskiner till den friska skogen också.
Stöd för snabbare upparbetning
Skogsstyrelsen har förståelse för de drabbade skogsägarna och för LRF Skogsägarnas begäran om förlängning.
– Vi kan förstå att man hamnat i den här situationen. Men samtidigt motiverades stödet med att man skulle kunna betala extra för att ta in mer resurser och göra en snabbare upparbetning, säger Anders Frisk.